Kulturarv

Artiklar och länkar som berör och belyser svensk historia och kulturarv

Gör vårt valborgsquiz!

Valborg är en högtid med anor långt tillbaka i tiden och har mycket traditioner knutna till sig. Hur mycket kan du om valborgsmässoafton? Gör quizet nedan och ta reda på det!

Knutstraditionerna

Tjugondedag Knut har fått sitt namn efter den danska stormannen Knut Lavard, som den 7 januari år 1131 mördades i Haraldsteds skog och senare helgonförklarades. Knutsgillet Bara några decennier efter mordet på Knut Lavard grundades ett Nordiskt handelsgille som antog honom som sitt skyddshelgon och följaktligen kallades sig Knutsgillet. Gillet, som hade sitt huvudsakliga säte (synoden) i skånska Skanör, fungerade som ett ekonomiskt nätverk, men erbjöd också fysiskt beskydd och socialt stöd och gemenskap för sina medlemmar. Till skillnad från många andra medeltida europeiska gillen, så tycks man redan från… Läs mer »Knutstraditionerna

Alnen som gav Sverige ett enhetligt måttsystem

Några mil söder om Värnamo, nära den nuvarande gränsen mellan Jönköpings och Kronobergs län, ligger det lilla samhället Rydaholm. På kyrkporten på 1100-tals-kyrkan hänger ett ca 60cm lång så kallad likare – ett smitt järn med enkla former och utan några större utsmyckningar. Trots sin blygsamma presentation har denna likare haft en stor roll att spela i Sveriges historia när det kommer till att få till ett gemensamt måttsystem för hela landet.

Majsjungning och maj vid grinden

Majsjungning Att ”sjunga maj” är en gammal svensk valborgstradition som fortfarande förekom fram till mitten av 1900-talet i stora delar av Sverige. Förmodligen är traditionen mycket gammal och var ett sätt att hälsa våren välkommen. Traditionen gick ut på att ungdomar gick från gård till gård och sjöng lustiga och vårliga sånger samtidigt som de tiggde gåvor som pengar, ägg och brännvin. Fick de gåvor sjöng de glada tackvisor, men fick de ingenting blev visorna mer retsamma, med rader som till exempel ”ligg och sov ditt lata bäst, tills vi… Läs mer »Majsjungning och maj vid grinden

April Arpil din dumma sill!

Att luras på första april är en gammal tradition i Europa som går tillbaka till åtminstone medeltiden. I Sverige finns uppteckningar om att man har ”narrat april” sedan 1600-talet. Själva ”narrandet” tycks ha med vårens ankomst att göra, och liknande traditioner kan kopplas till olika vårfester och vårkarnevaler runt om i Europa. I vissa delar av Sverige luras man istället på första maj med ramsan ”maj, maj måne, jag kan lura dig till Skåne!” I Frankrike kallas den som blir lurad för poisson d’avril, det vill säga aprilfisk. Där fäster… Läs mer »April Arpil din dumma sill!

Tranafton

Även i vår moderna tid med nästintill obegränsad tillgång på mat, värme och ljus upplevs den nordiska vintern av många som en mörk och deprimerande tid. Hur vintern måste ha tett sig i äldre tider, när nordanvinden drog in genom otätade timmerhus, när det enda ljus som ofta fanns att tillgå kom ifrån svagt lysande och kraftigt rykande talgljus och när svälten ständigt flåsade stora delar av befolkningen i nacken, kan vi nog knappt föreställa oss. I detta perspektiv är det kanske inte så konstigt att våra förfäder hälsade våren… Läs mer »Tranafton

Nya fynd visar att skandinavisk asatro är äldre än man tidigare trott!

Ett arkeologiskt fynd som gjordes för ett par år sedan i Danmark, i kombination med en förbättrad förståelse av äldre runskrift, har lett till ett vetenskapligt genombrott som visar att den skandinaviska asatron är betydligt äldre än vad man tidigare trott. Det arkeologiska fyndet, en så kallad brakteaten, en tunn guldskiva som bärs som smycke, är inskriven med runor som om en lokal dansk härskare vid denna tid säger att ”han är Odens man”. ”Det är första gången i världshistorien som Odens namn nämns, och det tar den fornnordiska mytologin… Läs mer »Nya fynd visar att skandinavisk asatro är äldre än man tidigare trott!

Knäckebrödet

Knäckebrödet en ursvensk mattradition Idag firar vi knäckebrödets dag. En dag som visserligen bara har fem år på nacken, men knäckebrödet har funnits i de svenska hemmen desto längre. Knäckebröd bakades i Sverige redan på 1500-talet och är därmed en flera hundra år gammal svensk mattradition (vissa källor anger att vi ätit knäckebröd sedan 500-talet och då skulle det vara en tusenårig tradition!). Knäckebröd har bakats i stora delar av Sverige, men kopplas kanske allra mest till Svealand. Dalarna, Närke, Södermanland, Uppland, Värmland och Västmanland kallas ibland för ”knäckebrödsbältet”. Förr… Läs mer »Knäckebrödet

Julens Ljus

Julens Ljus Ljusstöpning på hembygdsgården i Kvarnaslätt i Småland julen 1946. Vid denna tid har nästan alla hem i Sverige hunnit få elektricitet, men traditionen att stöpa ljus inför julen lever kvar. I Norden infaller julen under årets mörkaste tid och innan elektricitetens intåg sågs ljusstöpningen som en nödvändig del av julförberedelserna. Stearinljus började tillverkas i Sverige vid Liljeholmens stearinfabrik 1839, men det dröjde länge innan de fick genomslag — de var helt enkelt för dyra. I gamla tiders allmogehem stöptes ljus istället av talg, som tagits tillvara vid julslakten.… Läs mer »Julens Ljus

Lucia

Lucia   ett importerat italienskt helgon?  Eller något särdeles svenskt som inte firas på samma sätt någon annanstans I världen? Eller kanske båda?     Lucia, en tradition som varit med oss sedan våra barndoms dagar. Det doftande saffransbaket på morgonen, den där speciella känslan av förväntning när man vet att snart blir det sång och lussefika olikt något annat på året. Namnet Lucia kommer från latinets Lux som betyder ljus vilket är kanske just därför som det blivit så populärt och passande att fira ett helgon med det namnet under… Läs mer »Lucia