Kulturarv

Artiklar och länkar som berör och belyser svensk historia och kulturarv

Rekonstruktionen av Södra Råda gamla kyrka går nu att besöka

Rekonstruktionen av Södra Råda gamla kyrka går nu att besöka Södra Råda utanför Gullspång är en plats med lång och rik historia. I början av 1300-talet restes här en kyrka, som till stora delar kom att stå kvar orörd under seklernas gång. Kyrkan var en av vårt lands äldsta bevarade träkyrkor och vida omtalad för de medeltida målningar som täckte både väggar och tak. Den betraktades som en unik del av Nordens kyrkliga kulturarv och blev Sveriges första museikyrka. En novembernatt år 2001 tog kyrkans sjuhundraåriga historia slut, då den… Läs mer »Rekonstruktionen av Södra Råda gamla kyrka går nu att besöka

Föreläsning – Svenskar som naturfolk

Är svenskarna och Smålänningarna egentligen mindre av ett naturfolk än indianstammarna i Amazonas? Den frågan ställer Gimles ordförande Mattias Karlsson och går under en föreläsning igenom olika fenomen, traditioner och särdrag som belyser vårt kulturs förhållande till djur och natur. Den här videon är från Gimle Smålands kulturfestival den 7 augusti 2021, där besökare kunde ta del av hantverk, musik, folklekar och föreläsningar som på olika sätt belyste småländsk kultur. BLI MEDLEM I KULTURFÖRENINGEN GIMLE: https://gimlekultur.se/medlem/

Föreläsning – Småländsk folktro i ord och ton

Gimle kan som enda förening bjuda våra följare på en unik föreläsning av Jonathan Granefelt om Småländsk folktro, värvat med historiska ballader, visor och egna tonsättningar av småländska poeter! Den här videon är från Gimle Smålands kulturfestival den 7 augusti 2021, där besökare kunde ta del av hantverk, musik, folklekar och föreläsningar som på olika sätt belyste småländsk kultur. Föreläsningen kan ses fram till den 31 December 2021. OM JONATHAN: Jonathan är uppvuxen i Småland med rötterna i Vaggeryd och Värnamo kommun och vid 12 års ålder började han spela… Läs mer »Föreläsning – Småländsk folktro i ord och ton

Kräftsup och kräftskiva – en svensk augustitradition

Kräftskivan är sensommarens fest i Sverige. I de ljumma augustikvällarna dukas det upp till kalas i trädgårdar, på verandor och i uterum. Traditionen är en av svenskarnas mest älskade och återkommer årligen med självklarhet. Att det har blivit så hänger samman med att kräftfisket tidigare var tidsbegränsat, vilket fick kräftsäsongen att uppfattas som något speciellt. Idag förekommer firandet över hela Sverige, bland den svensktalande befolkningen i Finland och i delar av Norge. Bild: Svenska flodkräftor med dill I svenska vatten är flodkräftan och havskräftan inhemska arter och kräftor har ingått… Läs mer »Kräftsup och kräftskiva – en svensk augustitradition

Studentmössans skandinavistiska historia

Studenttiden är här och gatorna fylls återigen med glada ungdomar i vita mössor som firar sina avslutade gymnasiestudier. Med vad är egentligen historien bakom studentmössan? på bild: Isak, David och Partrik HarlingBärandes den traditionella studentmössan, I början av 1900-talet. Fotograf: Maria Tesch Studentmössan, så som vi känner den, är ett nordiskt fenomen med svenska rötter. 1843 samlades studenter från Norge, Sverige och Danmark till ett skandinavistiskt studentmöte i Uppsala. Syftet var att på basis av den historiska, kulturella och språkliga gemenskapen stärka de känslomässiga och politiska banden mellan de skandinaviska… Läs mer »Studentmössans skandinavistiska historia

Styrkestenar – ett nordiskt mandomsprov

Förr fanns det ofta minst en styrkesten eller ”drängasten” i varje socken i Sverige. Det var särskilt tunga, kompakta, släta och svårgreppade stenar som oftast vägde runt 120 kg. Dessa stenar hade en väldigt stor social betydelse i det gamla svenska bondesamhället.

Semlan – En tradition från medeltiden

Att äta semlor hör till frossandet innan den kristna fastan som varar fram till påsk. De tre dagarna av frossa innan fastetiden börjar kallas för fastlagen och börjar med fläsksöndagen. Precis som namnet antyder skulle man på fläsksöndagen äta kött, företrädesvis fläsk. Fläsksöndagen kallades även för fastlagssöndag eller köttsöndag. Dagen efter kallas för blåmåndagen, ett namn vars ursprung inte är helt säkert. En teori är att namnet kommer sig av att kyrkorummet denna dag kläddes i sorgens färg svart. Förr i tiden kunde nämligen svart gå under benämningen blått. Blåmåndagen… Läs mer »Semlan – En tradition från medeltiden

Lucia – En urgammal svensk tradition

Det är riktigt, som ofta påpekas i den årligt återkommande luciadebatten, att dagens svenska luciatradition inte sträcker sig längre bakåt i tiden än till början av 1800-talet. Men Luciagestalten är väl förankrad i den svenska folktraditionen, och kanske har vi firat henne så långt tillbaka som på bronsåldern. Dagens Lucia kan mycket väl vara de sista fragmenten av en tusenårig tradition, eller en bortglömd fornnordisk gudinna. Traditionen med en ljusbärande kvinna som sjungande lyser upp den mörka morgonen den 13 december har sitt ursprung i början på 1800-talet och hör… Läs mer »Lucia – En urgammal svensk tradition

Vårdträd

På många gamla gårdar runt om i Sverige växer det fortfarande ett stort träd framför eller bredvid huset. Ofta en ask, ek eller lind, även om andra träd som hästkastanj, alm och bok också är vanliga. Seden att plantera ett vårdträd på gården kan härledas till slutet av 1800-talet, men traditionen är sannolikt ännu äldre, kanske till och med forntida. Dyrkan av träd och lundar kan vi finna i både asatron och kristendomen. Dels vet vi att man under vikingatiden offrade i heliga lundar, och dels har vi världsträdet Yggdrasil,… Läs mer »Vårdträd

Brittsommar

Brittsommar Kärt barn har många namn. Och vad älskar väl vi väl mer än en varm och solig höst? Brittsommar känner du säkert till, nämligen de varma och somriga dagar som ibland infaller på hösten, speciellt kring den 7 oktober. Den 7 oktober har nämligen Birgitta och Britta namnsdag och enligt den folkliga traditionen firades heliga Birgittas helgonförklaring den dagen med brittmässa. Dagen kallas i folkmun för ”Brittadagen”. Den heliga Birgitta levde på 1300-talet och var bland annat grundare till Birgittinorden i Vadstena. Hon är Sveriges enda helgon som blivit… Läs mer »Brittsommar