Kulturarv

Artiklar och länkar som berör och belyser svensk historia och kulturarv

Mors dag

Mors dag infaller den sista söndagen i maj, och är ett tillfälle att ägna sin mor lite extra värme och omtanke. Även om Mors Dags historia är relativt kort jämfört med många andra traditioner så har dagen fått ett starkt fäste runtom i världen. Amerikanskt fredsaktivist Den anses ha grundats av amerikanskan Anna Jarvis (1864-1948), som år 1908 hon höll en minnesstund för sin avlidne mor Ann Jarvis (1832-1905). Ann hade ägnat en stor del av sin energi åt att vårda sårade soldater från båda sidor under amerikanska inbördeskriget, och… Läs mer »Mors dag

Svenska påsktraditioner

Kulturföreningen Gimle vill härmed önska alla vänner av svensk och nordisk kultur en god fortsättning på påsken och samtidigt bjuda på ett litet nedslag kring den kulturhistoriska bakgrunden till några av våra svenska påsktraditioner. Glad påsk! —- Påskkärringar, påskeldar, påskfyrverkerier: Eftersom påsken var en tid då Jesus varit död i tre dagar och guds närvaro försvunnit från jorden, så trodde man förr att de onda och mörka krafterna var särskilt starka under denna period . I enlighet med logiken från andra svenska skråpuketraditioner såsom julbocken, valborrar, knutgubbar, julaspöken m.m så… Läs mer »Svenska påsktraditioner

Årsgång, folklig spådomskonst och andra äldre traditioner kring nyåret

Nyårsafton omgärdas inte av riktigt lika många djupt historiskt rotade allmogetraditioner som många av våra andra högtider. Kanske har detta delvis att göra med att nyårsfirandet i traditionell svensk kontext har stått i skarp skugga av jul- och knutsfirandet liksom med det faktum att vi endast använt vårt nuvarande kalendersystem sedan år 1735. Många av de dominerande nyårsederna är därmed av mer modernt, borgerligt och allmänt västerländskt slag. Våra dagars nyårsfester, där vi klär upp oss, dricker champagne och äter mer påkostade middagar än annars kan sannolikt spåra sina rötter… Läs mer »Årsgång, folklig spådomskonst och andra äldre traditioner kring nyåret

Nu kan du lyssna på runstenarna på förfädernas språk

Vad står det egentligen på våra mest berömda runstenar såsom Rökstenen? Hur lät det när människor i vikingatidens Sverige läste runstenarnas texter? Dessa frågorna kan man nu få svar på, tack vare ett projekt vid riksantikvarieämbetet, där språkforskaren och runologen Maja Bäckvall har läst in texterna på 81 svenska runstenar på fornsvenska och gjort filerna tillgängliga för allmänheten på Wikipedia commons. Klicka här för att lyssna på förfädernas ord från vårt lands allra äldsta skriftliga källor!

Vårt språk och vår kultur skapar unikt vacker sång som berikar världen

Såhär i jultider är det många svenskar som besöker kyrkan och lyssnar till körer som framför julmusik av olika slag. Men visste du att svenska körer har en alldeles särskild klang som är berömd och beundrad över hela världen? I en ny doktorsavhandling skriven vid den finska Sibeliusakademien ger musikforskaren David Lundblad svar på vad det är som skapar den världsunika svenska körsången med sina vackra övertoner. Avhandlingen har bland annat uppmärksammats av SR Vetenskapsradion.( https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx… ) Hemligheten bakom den svenska klangen är en kombination av hur vokaler uttalas i vårt svenska… Läs mer »Vårt språk och vår kultur skapar unikt vacker sång som berikar världen

Julbocken och Jultomten

Ordet jul är i sig själv ett hedniskt ord, och syftar på den nordiska midvinterfesten och midvinterblotet, där Oden eller ”JOLnir” hade en central roll. Även om julen idag anses vara en kristen högtid har vi behållit namnet jul, till skillnad från t.ex. christmas, som är en förkortning av christ’s mass, dvs ”kristi mässa”. Bocken är kanske det vi kan spåra längst tillbaka i Sverige och som än idag lever kvar. I Asatron drogs Tors vagn av två bockar, Tanngnojst och Tanngrisner. Likt många andra riter under förkristen tid ville… Läs mer »Julbocken och Jultomten

Forbonde-traditionen

Att delta i, levandegöra och sprida kunskap om äldre svenska och nordiska traditioner är en viktig del av Gimles verksamhet och syfte. Vår vice ordförande, fotografen Mia Petzäll, har under de två senaste åren dokumenterat forbonde-marknaden i Röros. Detta år deltog även vår styrelseledamot Ida Linnea Petersson. Med Mias tillstånd publicerar vi nedan några av de vackra bilder hon tagit i syfte att presentera denna del av vårt kulturarv för en bredare allmänhet. Forkörningen har sina rötter ned i Medeltiden och nämns bland annat i Olaus Magnus bok ”Historia om… Läs mer »Forbonde-traditionen

Mia Petzäll skriver om fäbodlivet i Sverige

Gimles Vice ordförande Mia Petzäll skriver i Det Goda Samhället om Fäbodlivet i Sverige.Dessa kvinnor utvecklade också en stor kunskap om alla de nytto- och medicinalväxter som fanns i naturen. Den svenska vallkullan, eller fäbodjäntan, är en fantastisk förebild för styrka och självständighet. Tryck här för att komma till artikeln i sin helhet Den svenska vallkullan är en fantastisk förebild för moderna svenska kvinnor. Hon tog på sig ett stort ansvar för de djur hon hade hand om och fick se till att klara sig själv i sitt arbete. Fäbodjäntorna… Läs mer »Mia Petzäll skriver om fäbodlivet i Sverige

Pumplyktans föregångare i Sverige

Att göra lyktor av pumpor är en modern, amerikansk sed i Sverige. Att göra kusliga lyktor av rovor och betor är dock en svensk tradition sedan åtminstone 300 år tillbaka. Nedan följer ett par folkliga uppteckningar som samlats in av Institutet för språk och folkminnen: ”Man samlade ihop sockerbetor eller foderbetor som hästskjutsarna tappade på vägen. Sedan gröptes betan ur så att det blev hål för ögon, näsa och mun. Ansiktet skulle se hemskt ut. Ett stearinljus placerades inuti och på kvällen gick man ut (om man fick) och skrämde folk.… Läs mer »Pumplyktans föregångare i Sverige

Mickelsmäss

Idag den 29 september är det Mickelsmäss. Det är den enda högtiden som hålls i ära av en ängel. Mikael är en av de två änglar som omnämns vid namn i bibeln, och den enda som kallas ärkeängel. Han är en viktig figur inom de abramahitiska religionerna och framställs ofta som en beskyddare. Idag firas inte Mickelsmäss i särksilt stor utsträckning, men förr i tiden, särskilt i bondesamhället, sågs det som en av årets viktigaste högtider och markerade början på vinterhalvåret. Nu skulle djuren tas in och skörden vara bärgad.… Läs mer »Mickelsmäss