Kulturarv

Artiklar och länkar som berör och belyser svensk historia och kulturarv

Mårtensafton

Mårtensafton   Kulturarvet i Sverige innehåller många sedvänjor och firanden med stark lokal förankring. En högtid som framför allt förknippas med skånsk kultur är Mårten gås, Mårtensgås eller Mårtensafton. Så har det emellertid inte alltid varit: att uppmärksamma Mårten var tidigare en välspridd sed i betydligt större delar av landet och firandet tog sig många olika uttryck. Häng med när vi reder ut bakgrunden till en gammal och älskad tradition! Mårten är en försvenskad form av Martin, vilket syftar på den katolske biskopen Martin av Tours. Denne Martin föddes någon… Läs mer »Mårtensafton

Gustav Adolfdagen

Gustav Adolfdagen Idag, den 6 november, firas Gustav Adolfsdagen till minne av Gustav II Adolfs dödsdag då han stupade i Lützen 1632. Gustav II Adolf var den kung som grundade både Göteborg och det svenska stormaktsväldet. År 1633, året efter sin dödsdag, hedrades han av Sveriges riksdag med namnet Gustav Adolf den store, och han har även kallats för Lejonet från Norden. Dagen är allmän flaggdag i både Sverige och Finland. Gustav Adolfsdagen är en ganska modern temadag, den började firas i Sverige först på 1800-talet, då man gärna lyfte… Läs mer »Gustav Adolfdagen

Den magiska midsommarnatten

Nu är sommaren som ljusast, grönskan som grönast och hela Sverige tycks förvandlat efter den långa och mörka vintern. Luften är tjock av doften från nattviol och kaprifol och från insjöarna hörs lommens vemodiga rop genom sommarnatten.  Midsommar tillhör svenska folkets mest älskade högtider och är i den svenska folksjälen evigt förknippad med växtlighet, ljus och ljumma kvällar. I det gamla bondesamhället firades midsommar med lövade stugor, lekar och dans. Samtidigt vilade ett särskilt skimmer över midsommarnatten, som liksom andra brytningstider under året ansågs ha magiska krafter. Övernaturliga väsen var… Läs mer »Den magiska midsommarnatten

Kosläpp (film)

Den här artikeln finns även som film.  Klicka på videon nedan! Du har säkert hört uttrycket glad som en kalv på grönbete. Uttrycket myntades förmodligen av någon vid betessläppet på våren när korna hoppar av glädje över att äntligen få komma ut på grönbete igen efter en lång vinter instängda i ladugården. I dag anordnas betessläpp för allmänheten av bland annat Arla, vilket har blivit en uppskattad vårtradition för många barnfamiljer. Kanske har du själv varit med på ett betessläpp? Även i bondesamhället var dagen för betessläppet en speciell dag.… Läs mer »Kosläpp (film)

Fulare än trollen – Om valborrar och skråpukar​

Till skillnad från flertalet av dagens moderna svenskar var våra förfäder övertygade om att de levde i en flerdimensionell värld. Troll, vättar, älvor och gastar var inte bara sagofigurer som man skrämde barnen med, utan högst reella väsen som ingrep i människornas liv och som man var tvungen att förhålla sig till och skydda sig emot på olika sätt. Särskilt stor makt ansågs dessa andliga och mytiska väsen besitta vid de nätter på året som markerade en övergång till en ny period eller en ny årstid, eftersom man trodde att… Läs mer »Fulare än trollen – Om valborrar och skråpukar​

Björkens roll i svensk kulturhistoria

Björkens roll i svensk kulturhistoria (film) Artikeln i textformat: Nu är våren här. Backarna fylls av blåsippor, dikena av tussilago och i björkhagarna täcks marken av vitsippor. Snart får björkarnas trassliga kvistar musöron, men innan dess är det dags att ta till vara på björksaven.  Kopplingar till både Freja och Jesus Björken har haft stor betydelse för den svenska allmogen, både som föda till djuren och som råvara och medicin till människorna. Det mesta på björken har använts. Nävern, det vill säga barkens yttersta skikt har använts till både taktäckning… Läs mer »Björkens roll i svensk kulturhistoria

Påskbrev

Påskbrev Kanske har du själv känt pirret i magen när du smyger fram till grannens hus på skärtorsdagen eller påskafton med påskbrev i förklädsfickan? Ingen får se dig när du smyger längs husväggen och hukar under fönstren. Väl framme vid farstun sliter du upp dörren, skriker GLAD PÅSK och kastar in påskbreven som du fyllt med godis. Förhoppningsvis har du vikt dem ordentligt så inget godis faller ur när de flyger in genom hallen. Sen springer du! Schaletten tappar du i farten och du vågar inte vända dig om. Känner… Läs mer »Påskbrev

Petter katt och Mattias kastar heta stenar

Från och med den 22 februari gör man säkrast i att hålla sig borta från sjöarnas isar. Då kastar nämligen Petter katt sin heta sten på isen, vilket gör den bedräglig och svag. I bondepraktikan var den 22 februari årets första vårdag. Namnet Petter katt kommer från den kristna aposteln Petrus som enligt traditionen blev biskop den 22 februari. Dagen kallades därför i almanackan för Petrus Cathedra, förkortat Petr. Cath. vilket i folkmun blev Petter katt, Peder katt, Peter katt osv. Eftersom dagen sammanföll med vårens intågande knöt man Petter… Läs mer »Petter katt och Mattias kastar heta stenar

Allhelgonahelgen

När mörkret sänker sig över Sverige och träden sträcker sina kala kronor mot himlen finns det traditioner som lyser upp i mörkret. Runt om i landet samlas människor på kyrkogårdarna och tänder ljus för döda släktingar och vänner. Att i hösttiden uppmärksamma och hedra minnet av de döda är en urgammal sed, där den vissnande naturen får symbolisera livets förgänglighet och påminna oss om dem som gått före. I senare tid har traditionen knutits till firandet av alla helgons dag, som i lite olika skepnader har varit en del av… Läs mer »Allhelgonahelgen

Nordisk folktro i Astrid Lindgrens sagor, del 1 – De underjordiska, vättar och vittror

Astrid Lindgren är utan tvekan vår mest folkkära författarinna. Lindgrens författarskap och personlighet präglas av en helt unik fantasi och en oerhört rik, inre föreställningsvärld. Detta i kombination med en realism, ett engagemang i sociala frågor, empati för ensamma och utsatta individer, i synnerhet barn. Som grund och klangbotten finns samtidigt också hela tiden Astrids egna minnen och erfarenheter av en uppväxt, nära naturen, och nära den folkliga svenska traditionen och föreställningsvärlden på den småländska landsbygden. Hon var simultant en traditionsbärare och en förnyare i sin berättarkonst, men i denna… Läs mer »Nordisk folktro i Astrid Lindgrens sagor, del 1 – De underjordiska, vättar och vittror