Kulturarv

Artiklar och länkar som berör och belyser svensk historia och kulturarv

Knäckebrödet

Knäckebrödet en ursvensk mattradition Idag firar vi knäckebrödets dag. En dag som visserligen bara har fem år på nacken, men knäckebrödet har funnits i de svenska hemmen desto längre. Knäckebröd bakades i Sverige redan på 1500-talet och är därmed en flera hundra år gammal svensk mattradition (vissa källor anger att vi ätit knäckebröd sedan 500-talet och då skulle det vara en tusenårig tradition!). Knäckebröd har bakats i stora delar av Sverige, men kopplas kanske allra mest till Svealand. Dalarna, Närke, Södermanland, Uppland, Värmland och Västmanland kallas ibland för ”knäckebrödsbältet”. Förr… Läs mer »Knäckebrödet

Julens Ljus

Julens Ljus Ljusstöpning på hembygdsgården i Kvarnaslätt i Småland julen 1946. Vid denna tid har nästan alla hem i Sverige hunnit få elektricitet, men traditionen att stöpa ljus inför julen lever kvar. I Norden infaller julen under årets mörkaste tid och innan elektricitetens intåg sågs ljusstöpningen som en nödvändig del av julförberedelserna. Stearinljus började tillverkas i Sverige vid Liljeholmens stearinfabrik 1839, men det dröjde länge innan de fick genomslag — de var helt enkelt för dyra. I gamla tiders allmogehem stöptes ljus istället av talg, som tagits tillvara vid julslakten.… Läs mer »Julens Ljus

Lussefärden

Lussefärden Luciadagen, den 13 december, var enligt den julianska tideräkningen den fastslagna solståndsdagen. Lussenatten ansågs därmed vara årets längsta och mörkaste natt och en tid då onda väsen och krafter var i rörelse. På flera håll i Sverige trodde man att Lussefärssläkta med Lussefär eller Lussi i täten var ute och reste denna natt. I Halland beskrevs de som ”hundar och all slags trolltyg” eller som ”trolltyg som kom in genom skorstenen”. Andra menade att Lussefärssläkta var en samling osaliga andar bestående av självmördare och odöpta barn som susade fram… Läs mer »Lussefärden

Mårtensafton

Mårtensafton   Kulturarvet i Sverige innehåller många sedvänjor och firanden med stark lokal förankring. En högtid som framför allt förknippas med skånsk kultur är Mårten gås, Mårtensgås eller Mårtensafton. Så har det emellertid inte alltid varit: att uppmärksamma Mårten var tidigare en välspridd sed i betydligt större delar av landet och firandet tog sig många olika uttryck. Häng med när vi reder ut bakgrunden till en gammal och älskad tradition! Mårten är en försvenskad form av Martin, vilket syftar på den katolske biskopen Martin av Tours. Denne Martin föddes någon… Läs mer »Mårtensafton

Gustav Adolfdagen

Gustav Adolfdagen Idag, den 6 november, firas Gustav Adolfsdagen till minne av Gustav II Adolfs dödsdag då han stupade i Lützen 1632. Gustav II Adolf var den kung som grundade både Göteborg och det svenska stormaktsväldet. År 1633, året efter sin dödsdag, hedrades han av Sveriges riksdag med namnet Gustav Adolf den store, och han har även kallats för Lejonet från Norden. Dagen är allmän flaggdag i både Sverige och Finland. Gustav Adolfsdagen är en ganska modern temadag, den började firas i Sverige först på 1800-talet, då man gärna lyfte… Läs mer »Gustav Adolfdagen

Den magiska midsommarnatten

Nu är sommaren som ljusast, grönskan som grönast och hela Sverige tycks förvandlat efter den långa och mörka vintern. Luften är tjock av doften från nattviol och kaprifol och från insjöarna hörs lommens vemodiga rop genom sommarnatten.  Midsommar tillhör svenska folkets mest älskade högtider och är i den svenska folksjälen evigt förknippad med växtlighet, ljus och ljumma kvällar. I det gamla bondesamhället firades midsommar med lövade stugor, lekar och dans. Samtidigt vilade ett särskilt skimmer över midsommarnatten, som liksom andra brytningstider under året ansågs ha magiska krafter. Övernaturliga väsen var… Läs mer »Den magiska midsommarnatten

Kosläpp (film)

Den här artikeln finns även som film.  Klicka på videon nedan! Du har säkert hört uttrycket glad som en kalv på grönbete. Uttrycket myntades förmodligen av någon vid betessläppet på våren när korna hoppar av glädje över att äntligen få komma ut på grönbete igen efter en lång vinter instängda i ladugården. I dag anordnas betessläpp för allmänheten av bland annat Arla, vilket har blivit en uppskattad vårtradition för många barnfamiljer. Kanske har du själv varit med på ett betessläpp? Även i bondesamhället var dagen för betessläppet en speciell dag.… Läs mer »Kosläpp (film)

Fulare än trollen – Om valborrar och skråpukar​

Till skillnad från flertalet av dagens moderna svenskar var våra förfäder övertygade om att de levde i en flerdimensionell värld. Troll, vättar, älvor och gastar var inte bara sagofigurer som man skrämde barnen med, utan högst reella väsen som ingrep i människornas liv och som man var tvungen att förhålla sig till och skydda sig emot på olika sätt. Särskilt stor makt ansågs dessa andliga och mytiska väsen besitta vid de nätter på året som markerade en övergång till en ny period eller en ny årstid, eftersom man trodde att… Läs mer »Fulare än trollen – Om valborrar och skråpukar​

Björkens roll i svensk kulturhistoria

Björkens roll i svensk kulturhistoria (film) Artikeln i textformat: Nu är våren här. Backarna fylls av blåsippor, dikena av tussilago och i björkhagarna täcks marken av vitsippor. Snart får björkarnas trassliga kvistar musöron, men innan dess är det dags att ta till vara på björksaven.  Kopplingar till både Freja och Jesus Björken har haft stor betydelse för den svenska allmogen, både som föda till djuren och som råvara och medicin till människorna. Det mesta på björken har använts. Nävern, det vill säga barkens yttersta skikt har använts till både taktäckning… Läs mer »Björkens roll i svensk kulturhistoria

Påskbrev

Påskbrev Kanske har du själv känt pirret i magen när du smyger fram till grannens hus på skärtorsdagen eller påskafton med påskbrev i förklädsfickan? Ingen får se dig när du smyger längs husväggen och hukar under fönstren. Väl framme vid farstun sliter du upp dörren, skriker GLAD PÅSK och kastar in påskbreven som du fyllt med godis. Förhoppningsvis har du vikt dem ordentligt så inget godis faller ur när de flyger in genom hallen. Sen springer du! Schaletten tappar du i farten och du vågar inte vända dig om. Känner… Läs mer »Påskbrev