Kulturarv

Artiklar och länkar som berör och belyser svensk historia och kulturarv

Semlan – En tradition från medeltiden

Att äta semlor hör till frossandet innan den kristna fastan som varar fram till påsk. De tre dagarna av frossa innan fastetiden börjar kallas för fastlagen och börjar med fläsksöndagen. Precis som namnet antyder skulle man på fläsksöndagen äta kött, företrädesvis fläsk. Fläsksöndagen kallades även för fastlagssöndag eller köttsöndag. Dagen efter kallas för blåmåndagen, ett namn vars ursprung inte är helt säkert. En teori är att namnet kommer sig av att kyrkorummet denna dag kläddes i sorgens färg svart. Förr i tiden kunde nämligen svart gå under benämningen blått. Blåmåndagen… Läs mer »Semlan – En tradition från medeltiden

Lucia – En urgammal svensk tradition

Det är riktigt, som ofta påpekas i den årligt återkommande luciadebatten, att dagens svenska luciatradition inte sträcker sig längre bakåt i tiden än till början av 1800-talet. Men Luciagestalten är väl förankrad i den svenska folktraditionen, och kanske har vi firat henne så långt tillbaka som på bronsåldern. Dagens Lucia kan mycket väl vara de sista fragmenten av en tusenårig tradition, eller en bortglömd fornnordisk gudinna. Traditionen med en ljusbärande kvinna som sjungande lyser upp den mörka morgonen den 13 december har sitt ursprung i början på 1800-talet och hör… Läs mer »Lucia – En urgammal svensk tradition

Vårdträd

På många gamla gårdar runt om i Sverige växer det fortfarande ett stort träd framför eller bredvid huset. Ofta en ask, ek eller lind, även om andra träd som hästkastanj, alm och bok också är vanliga. Seden att plantera ett vårdträd på gården kan härledas till slutet av 1800-talet, men traditionen är sannolikt ännu äldre, kanske till och med forntida. Dyrkan av träd och lundar kan vi finna i både asatron och kristendomen. Dels vet vi att man under vikingatiden offrade i heliga lundar, och dels har vi världsträdet Yggdrasil,… Läs mer »Vårdträd

Brittsommar

Brittsommar Kärt barn har många namn. Och vad älskar väl vi väl mer än en varm och solig höst? Brittsommar känner du säkert till, nämligen de varma och somriga dagar som ibland infaller på hösten, speciellt kring den 7 oktober. Den 7 oktober har nämligen Birgitta och Britta namnsdag och enligt den folkliga traditionen firades heliga Birgittas helgonförklaring den dagen med brittmässa. Dagen kallas i folkmun för ”Brittadagen”. Den heliga Birgitta levde på 1300-talet och var bland annat grundare till Birgittinorden i Vadstena. Hon är Sveriges enda helgon som blivit… Läs mer »Brittsommar

Dalsländsk hembygdskärlek tog hem priset i #minhembygd 2020

Efter att våra följare har fått rösta på det bidrag i vår tävling som tilltalade dem mest, så vann bidraget från Linnea Klingström, som driver instagramkontot Vintersparv. Vi tackar innerligt alla som har varit med och skickat in bidrag, och på så sätt hjälpt till att lyfta fram olika delar av Sverige! Vinnare Linnea Klingström om bilden: Bilden är tagen i Dalsland, i min hembygd Tisselskog. Jag har precis återvänt till mitt barndomshem tillsammans med min man och våra två barn. Det är en fantastisk känsla att få se landskapet… Läs mer »Dalsländsk hembygdskärlek tog hem priset i #minhembygd 2020

Mors dag

Mors dag infaller den sista söndagen i maj, och är ett tillfälle att ägna sin mor lite extra värme och omtanke. Även om Mors Dags historia är relativt kort jämfört med många andra traditioner så har dagen fått ett starkt fäste runtom i världen. Amerikanskt fredsaktivist Den anses ha grundats av amerikanskan Anna Jarvis (1864-1948), som år 1908 hon höll en minnesstund för sin avlidne mor Ann Jarvis (1832-1905). Ann hade ägnat en stor del av sin energi åt att vårda sårade soldater från båda sidor under amerikanska inbördeskriget, och… Läs mer »Mors dag

Svenska påsktraditioner

Kulturföreningen Gimle vill härmed önska alla vänner av svensk och nordisk kultur en god fortsättning på påsken och samtidigt bjuda på ett litet nedslag kring den kulturhistoriska bakgrunden till några av våra svenska påsktraditioner. Glad påsk! —- Påskkärringar, påskeldar, påskfyrverkerier: Eftersom påsken var en tid då Jesus varit död i tre dagar och guds närvaro försvunnit från jorden, så trodde man förr att de onda och mörka krafterna var särskilt starka under denna period . I enlighet med logiken från andra svenska skråpuketraditioner såsom julbocken, valborrar, knutgubbar, julaspöken m.m så… Läs mer »Svenska påsktraditioner

Årsgång, folklig spådomskonst och andra äldre traditioner kring nyåret

Nyårsafton omgärdas inte av riktigt lika många djupt historiskt rotade allmogetraditioner som många av våra andra högtider. Kanske har detta delvis att göra med att nyårsfirandet i traditionell svensk kontext har stått i skarp skugga av jul- och knutsfirandet liksom med det faktum att vi endast använt vårt nuvarande kalendersystem sedan år 1735. Många av de dominerande nyårsederna är därmed av mer modernt, borgerligt och allmänt västerländskt slag. Våra dagars nyårsfester, där vi klär upp oss, dricker champagne och äter mer påkostade middagar än annars kan sannolikt spåra sina rötter… Läs mer »Årsgång, folklig spådomskonst och andra äldre traditioner kring nyåret

Nu kan du lyssna på runstenarna på förfädernas språk

Vad står det egentligen på våra mest berömda runstenar såsom Rökstenen? Hur lät det när människor i vikingatidens Sverige läste runstenarnas texter? Dessa frågorna kan man nu få svar på, tack vare ett projekt vid riksantikvarieämbetet, där språkforskaren och runologen Maja Bäckvall har läst in texterna på 81 svenska runstenar på fornsvenska och gjort filerna tillgängliga för allmänheten på Wikipedia commons. Klicka här för att lyssna på förfädernas ord från vårt lands allra äldsta skriftliga källor!

Vårt språk och vår kultur skapar unikt vacker sång som berikar världen

Såhär i jultider är det många svenskar som besöker kyrkan och lyssnar till körer som framför julmusik av olika slag. Men visste du att svenska körer har en alldeles särskild klang som är berömd och beundrad över hela världen? I en ny doktorsavhandling skriven vid den finska Sibeliusakademien ger musikforskaren David Lundblad svar på vad det är som skapar den världsunika svenska körsången med sina vackra övertoner. Avhandlingen har bland annat uppmärksammats av SR Vetenskapsradion.( https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx… ) Hemligheten bakom den svenska klangen är en kombination av hur vokaler uttalas i vårt svenska… Läs mer »Vårt språk och vår kultur skapar unikt vacker sång som berikar världen