Kulturarv

Artiklar och länkar som berör och belyser svensk historia och kulturarv

Brittadagen och brittsommar – 7 oktober

Brittsommar brukar de varma dagarna kring 7 oktober kallas. Den 7 oktober 1391 helgonförklarades nämligen heliga Birgitta av påven Bonifacius IX. Birgitta och Britta har namnsdag och enligt den folkliga traditionen firades heliga Birgittas helgonförklaring den dagen med brittmässa. Dagen kallas i folkmun för ”Brittadagen”. Heliga Birgitta levde på 1300-talet och var bland annat grundare till Birgittinorden i Vadstena. Fram till 2016 var hon Sveriges enda kanoniserade helgon.  Enligt legenden ansåg Heliga Birgitta att Norden var alldeles för kallt, och bad därför till Gud att skänka oss några varmare dagar.… Läs mer »Brittadagen och brittsommar – 7 oktober

Kanelbullens dag – 4 oktober

Idag är det kanelbullens dag! Dagen är en relativt ny tradition instiftad 1999 av Hembakningsrådet. Syftet med dagen är att uppmärksamma den svenska traditionen att baka hemma! Det var Kaeth Gardestedt, då projektansvarig för Hembakningsrådet som kom på idén. Att det blev just den 4 oktober berodde på att de inte ville att kanelbullens dag skulle konkurrera med andra svenska traditioner på hösten som kräftskivor, gåsamiddagar eller surströmmingspremiären. Kanelbullar finns i olika utföranden i hela världen. Men just svenska kanelbullar är en alldeles egen variant typisk för Sverige! Den svenska… Läs mer »Kanelbullens dag – 4 oktober

Mickelsmäss – 29 september

Idag den 29 september är det Mickelsmäss. Det är den enda högtiden som hålls i ära av en ängel. Mikael är en av de två änglar som omnämns vid namn i bibeln, och den enda som kallas ärkeängel. Han är en viktig figur inom de abramahitiska religionerna och framställs ofta som en beskyddare. Idag firas inte Mickelsmäss i särksilt stor utsträckning, men förr i tiden, särskilt i bondesamhället, sågs det som en av årets viktigaste högtider och markerade början på vinterhalvåret. Nu skulle djuren tas in och skörden vara bärgad.… Läs mer »Mickelsmäss – 29 september

Ålagille i ålamörkret

Ålamörker, så kallas i sydsvensk folkmun den tid från september till november då höstmörkret lägger sig över Östersjöns kuster och då ålen förr i enorma stim gled in över de södra kusternas sandbankar på sin mystiska vandring mot fjärran vatten. Just den mystik som omger ålens säregna beteende och utseende har givit den en unik ställning i det svenska kulturarvet. I stora delar av framförallt norra och västra Sverige ratade man länge ålen som föda på grund av dess likhet med en orm. Enligt en äldre folklig myt, som bland… Läs mer »Ålagille i ålamörkret

Gör vårt valborgsquiz!

Valborg är en högtid med anor långt tillbaka i tiden och har mycket traditioner knutna till sig. Hur mycket kan du om valborgsmässoafton? Gör quizet nedan och ta reda på det!

Knutstraditionerna

Tjugondedag Knut har fått sitt namn efter den danska stormannen Knut Lavard, som den 7 januari år 1131 mördades i Haraldsteds skog och senare helgonförklarades. Knutsgillet Bara några decennier efter mordet på Knut Lavard grundades ett Nordiskt handelsgille som antog honom som sitt skyddshelgon och följaktligen kallades sig Knutsgillet. Gillet, som hade sitt huvudsakliga säte (synoden) i skånska Skanör, fungerade som ett ekonomiskt nätverk, men erbjöd också fysiskt beskydd och socialt stöd och gemenskap för sina medlemmar. Till skillnad från många andra medeltida europeiska gillen, så tycks man redan från… Läs mer »Knutstraditionerna

Alnen som gav Sverige ett enhetligt måttsystem

Några mil söder om Värnamo, nära den nuvarande gränsen mellan Jönköpings och Kronobergs län, ligger det lilla samhället Rydaholm. På kyrkporten på 1100-tals-kyrkan hänger ett ca 60cm lång så kallad likare – ett smitt järn med enkla former och utan några större utsmyckningar. Trots sin blygsamma presentation har denna likare haft en stor roll att spela i Sveriges historia när det kommer till att få till ett gemensamt måttsystem för hela landet.

Majsjungning och maj vid grinden

Majsjungning Att ”sjunga maj” är en gammal svensk valborgstradition som fortfarande förekom fram till mitten av 1900-talet i stora delar av Sverige. Förmodligen är traditionen mycket gammal och var ett sätt att hälsa våren välkommen. Traditionen gick ut på att ungdomar gick från gård till gård och sjöng lustiga och vårliga sånger samtidigt som de tiggde gåvor som pengar, ägg och brännvin. Fick de gåvor sjöng de glada tackvisor, men fick de ingenting blev visorna mer retsamma, med rader som till exempel ”ligg och sov ditt lata bäst, tills vi… Läs mer »Majsjungning och maj vid grinden

April Arpil din dumma sill!

Att luras på första april är en gammal tradition i Europa som går tillbaka till åtminstone medeltiden. I Sverige finns uppteckningar om att man har ”narrat april” sedan 1600-talet. Själva ”narrandet” tycks ha med vårens ankomst att göra, och liknande traditioner kan kopplas till olika vårfester och vårkarnevaler runt om i Europa. I vissa delar av Sverige luras man istället på första maj med ramsan ”maj, maj måne, jag kan lura dig till Skåne!” I Frankrike kallas den som blir lurad för poisson d’avril, det vill säga aprilfisk. Där fäster… Läs mer »April Arpil din dumma sill!

Tranafton

Även i vår moderna tid med nästintill obegränsad tillgång på mat, värme och ljus upplevs den nordiska vintern av många som en mörk och deprimerande tid. Hur vintern måste ha tett sig i äldre tider, när nordanvinden drog in genom otätade timmerhus, när det enda ljus som ofta fanns att tillgå kom ifrån svagt lysande och kraftigt rykande talgljus och när svälten ständigt flåsade stora delar av befolkningen i nacken, kan vi nog knappt föreställa oss. I detta perspektiv är det kanske inte så konstigt att våra förfäder hälsade våren… Läs mer »Tranafton