Kulturarv

Artiklar och länkar som berör och belyser svensk historia och kulturarv

Nu kan du lyssna på runstenarna på förfädernas språk

Vad står det egentligen på våra mest berömda runstenar såsom Rökstenen? Hur lät det när människor i vikingatidens Sverige läste runstenarnas texter? Dessa frågorna kan man nu få svar på, tack vare ett projekt vid riksantikvarieämbetet, där språkforskaren och runologen Maja Bäckvall har läst in texterna på 81 svenska runstenar på fornsvenska och gjort filerna tillgängliga för allmänheten på Wikipedia commons. Klicka här för att lyssna på förfädernas ord från vårt lands allra äldsta skriftliga källor!

Vårt språk och vår kultur skapar unikt vacker sång som berikar världen

Såhär i jultider är det många svenskar som besöker kyrkan och lyssnar till körer som framför julmusik av olika slag. Men visste du att svenska körer har en alldeles särskild klang som är berömd och beundrad över hela världen? I en ny doktorsavhandling skriven vid den finska Sibeliusakademien ger musikforskaren David Lundblad svar på vad det är som skapar den världsunika svenska körsången med sina vackra övertoner. Avhandlingen har bland annat uppmärksammats av SR Vetenskapsradion.( https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx… ) Hemligheten bakom den svenska klangen är en kombination av hur vokaler uttalas i vårt svenska… Läs mer »Vårt språk och vår kultur skapar unikt vacker sång som berikar världen

Julbocken och Jultomten

Ordet jul är i sig själv ett hedniskt ord, och syftar på den nordiska midvinterfesten och midvinterblotet, där Oden eller ”JOLnir” hade en central roll. Även om julen idag anses vara en kristen högtid har vi behållit namnet jul, till skillnad från t.ex. christmas, som är en förkortning av christ’s mass, dvs ”kristi mässa”. Bocken är kanske det vi kan spåra längst tillbaka i Sverige och som än idag lever kvar. I Asatron drogs Tors vagn av två bockar, Tanngnojst och Tanngrisner. Likt många andra riter under förkristen tid ville… Läs mer »Julbocken och Jultomten

Forbonde-traditionen

Att delta i, levandegöra och sprida kunskap om äldre svenska och nordiska traditioner är en viktig del av Gimles verksamhet och syfte. Vår vice ordförande, fotografen Mia Petzäll, har under de två senaste åren dokumenterat forbonde-marknaden i Röros. Detta år deltog även vår styrelseledamot Ida Linnea Petersson. Med Mias tillstånd publicerar vi nedan några av de vackra bilder hon tagit i syfte att presentera denna del av vårt kulturarv för en bredare allmänhet. Forkörningen har sina rötter ned i Medeltiden och nämns bland annat i Olaus Magnus bok ”Historia om… Läs mer »Forbonde-traditionen

Mia Petzäll skriver om fäbodlivet i Sverige

Gimles Vice ordförande Mia Petzäll skriver i Det Goda Samhället om Fäbodlivet i Sverige.Dessa kvinnor utvecklade också en stor kunskap om alla de nytto- och medicinalväxter som fanns i naturen. Den svenska vallkullan, eller fäbodjäntan, är en fantastisk förebild för styrka och självständighet. Tryck här för att komma till artikeln i sin helhet Den svenska vallkullan är en fantastisk förebild för moderna svenska kvinnor. Hon tog på sig ett stort ansvar för de djur hon hade hand om och fick se till att klara sig själv i sitt arbete. Fäbodjäntorna… Läs mer »Mia Petzäll skriver om fäbodlivet i Sverige

Pumplyktans föregångare i Sverige

Att göra lyktor av pumpor är en modern, amerikansk sed i Sverige. Att göra kusliga lyktor av rovor och betor är dock en svensk tradition sedan åtminstone 300 år tillbaka. Nedan följer ett par folkliga uppteckningar som samlats in av Institutet för språk och folkminnen: “Man samlade ihop sockerbetor eller foderbetor som hästskjutsarna tappade på vägen. Sedan gröptes betan ur så att det blev hål för ögon, näsa och mun. Ansiktet skulle se hemskt ut. Ett stearinljus placerades inuti och på kvällen gick man ut (om man fick) och skrämde folk.… Läs mer »Pumplyktans föregångare i Sverige

Mickelsmäss

Idag den 29 september är det Mickelsmäss. Det är den enda högtiden som hålls i ära av en ängel. Mikael är en av de två änglar som omnämns vid namn i bibeln, och den enda som kallas ärkeängel. Han är en viktig figur inom de abramahitiska religionerna och framställs ofta som en beskyddare. Idag firas inte Mickelsmäss i särksilt stor utsträckning, men förr i tiden, särskilt i bondesamhället, sågs det som en av årets viktigaste högtider och markerade början på vinterhalvåret. Nu skulle djuren tas in och skörden vara bärgad.… Läs mer »Mickelsmäss

Theodor Kittelsen

Trots att han är närmast okänd i Sverige så är Theodor Kittelsen utan tvekan en av nordens allra största nationalromantiska konstnärer. Flera norska konstnärer må ha varit tekniskt mer skickliga än honom, men ingen har berört norrmännens hjärtan som han har gjort. När det kommer till att fånga och illustrera den särpräglade, mörka, sublima skönheten, mystiken och vemodet i den nordiska folkkulturen och sagoskatten så är det nog endast Sveriges John Bauer som kan räknas som Kittelsens like. Theodor Kittelsen föddes 1857 i småstaden Kragerõ på Norges vindpinade sydkust. Han… Läs mer »Theodor Kittelsen

Jakt med rovfågel i äldre tiders Sverige

Jakt med hjälp av rovfågel/falkenering finns genom gravfynd från Gamla Uppsala belagt i Sverige från folkvandringstiden ca år 500 efter Kristus. Även i många hövdinga-gravar från vikingatiden har man funnit jaktfåglar tillsammans med de döda. Att man ville att de döda hövdingarna skulle ha sällskap av sina jaktfåglar i eftervärlden/Valhall tyder på att fåglarna sågs som mycket viktiga och hade hög status i det fornsvenska samhället. Falkeneringen anses av vissa forskare ha spridits till övriga Europa av goterna, som i sin tur ansåg sig härstamma från Sverige. Våra förfäder jagade… Läs mer »Jakt med rovfågel i äldre tiders Sverige

Bordstolen – en svunnen allmogemöbel

Nedan är ett utdrag ur boken “Människor och händelser under senare delen av 1800-talet” skriven av David Ljungcrantz, född 1847 i Stenbrohult, Älmhults kommun i Kronoberg. I boken berättar han om livet som torpare under 1800-talets senare hälft. Där kan man läsa om hur man fram till 1860-talet använde sig av s.k. bordstol i hemmen: “Servisen var enkel och primitiv. I vårt hem brukades duk på bordet men i allmänhet intogs maten (på 1850-talet) vid en s.k. bordstol – ett litet lågt rundbord försätt med gångjärn, som efter måltiden slogs… Läs mer »Bordstolen – en svunnen allmogemöbel