Kulturarv

Artiklar och länkar som berör och belyser svensk historia och kulturarv

Forbonde-traditionen

Att delta i, levandegöra och sprida kunskap om äldre svenska och nordiska traditioner är en viktig del av Gimles verksamhet och syfte. Vår vice ordförande, fotografen Mia Petzäll, har under de två senaste åren dokumenterat forbonde-marknaden i Röros. Detta år deltog även vår styrelseledamot Ida Linnea Petersson. Med Mias tillstånd publicerar vi nedan några av de vackra bilder hon tagit i syfte att presentera denna del av vårt kulturarv för en bredare allmänhet. Forkörningen har sina rötter ned i Medeltiden och nämns bland annat i Olaus Magnus bok ”Historia om… Läs mer »Forbonde-traditionen

Mia Petzäll skriver om fäbodlivet i Sverige

Gimles Vice ordförande Mia Petzäll skriver i Det Goda Samhället om Fäbodlivet i Sverige.Dessa kvinnor utvecklade också en stor kunskap om alla de nytto- och medicinalväxter som fanns i naturen. Den svenska vallkullan, eller fäbodjäntan, är en fantastisk förebild för styrka och självständighet. Tryck här för att komma till artikeln i sin helhet Den svenska vallkullan är en fantastisk förebild för moderna svenska kvinnor. Hon tog på sig ett stort ansvar för de djur hon hade hand om och fick se till att klara sig själv i sitt arbete. Fäbodjäntorna… Läs mer »Mia Petzäll skriver om fäbodlivet i Sverige

Pumplyktans föregångare i Sverige

Att göra lyktor av pumpor är en modern, amerikansk sed i Sverige. Att göra kusliga lyktor av rovor och betor är dock en svensk tradition sedan åtminstone 300 år tillbaka. Nedan följer ett par folkliga uppteckningar som samlats in av Institutet för språk och folkminnen: ”Man samlade ihop sockerbetor eller foderbetor som hästskjutsarna tappade på vägen. Sedan gröptes betan ur så att det blev hål för ögon, näsa och mun. Ansiktet skulle se hemskt ut. Ett stearinljus placerades inuti och på kvällen gick man ut (om man fick) och skrämde folk.… Läs mer »Pumplyktans föregångare i Sverige

Mickelsmäss

Idag den 29 september är det Mickelsmäss. Det är den enda högtiden som hålls i ära av en ängel. Mikael är en av de två änglar som omnämns vid namn i bibeln, och den enda som kallas ärkeängel. Han är en viktig figur inom de abramahitiska religionerna och framställs ofta som en beskyddare. Idag firas inte Mickelsmäss i särksilt stor utsträckning, men förr i tiden, särskilt i bondesamhället, sågs det som en av årets viktigaste högtider och markerade början på vinterhalvåret. Nu skulle djuren tas in och skörden vara bärgad.… Läs mer »Mickelsmäss

Theodor Kittelsen

Trots att han är närmast okänd i Sverige så är Theodor Kittelsen utan tvekan en av nordens allra största nationalromantiska konstnärer. Flera norska konstnärer må ha varit tekniskt mer skickliga än honom, men ingen har berört norrmännens hjärtan som han har gjort. När det kommer till att fånga och illustrera den särpräglade, mörka, sublima skönheten, mystiken och vemodet i den nordiska folkkulturen och sagoskatten så är det nog endast Sveriges John Bauer som kan räknas som Kittelsens like. Theodor Kittelsen föddes 1857 i småstaden Kragerõ på Norges vindpinade sydkust. Han… Läs mer »Theodor Kittelsen

Jakt med rovfågel i äldre tiders Sverige

Jakt med hjälp av rovfågel/falkenering finns genom gravfynd från Gamla Uppsala belagt i Sverige från folkvandringstiden ca år 500 efter Kristus. Även i många hövdinga-gravar från vikingatiden har man funnit jaktfåglar tillsammans med de döda. Att man ville att de döda hövdingarna skulle ha sällskap av sina jaktfåglar i eftervärlden/Valhall tyder på att fåglarna sågs som mycket viktiga och hade hög status i det fornsvenska samhället. Falkeneringen anses av vissa forskare ha spridits till övriga Europa av goterna, som i sin tur ansåg sig härstamma från Sverige. Våra förfäder jagade… Läs mer »Jakt med rovfågel i äldre tiders Sverige

Bordstolen – en svunnen allmogemöbel

Nedan är ett utdrag ur boken ”Människor och händelser under senare delen av 1800-talet” skriven av David Ljungcrantz, född 1847 i Stenbrohult, Älmhults kommun i Kronoberg. I boken berättar han om livet som torpare under 1800-talets senare hälft. Där kan man läsa om hur man fram till 1860-talet använde sig av s.k. bordstol i hemmen: ”Servisen var enkel och primitiv. I vårt hem brukades duk på bordet men i allmänhet intogs maten (på 1850-talet) vid en s.k. bordstol – ett litet lågt rundbord försätt med gångjärn, som efter måltiden slogs… Läs mer »Bordstolen – en svunnen allmogemöbel

Varpkastning

Att kasta varpa är en gammal svensk lek som var vanligt förekommande på Gotland. Spelet påminner om Boule, men istället för bollar använder man flata så kallade ”varpor”. För några hundra år sedan gjorde man dessa av platta stenar, gärna med ett urtag för pekfingret för att på varpan i rotation – Du ska inte göra någon rörelse med handleden, utan rak arm, låta vänster lår göra jobbet och styr med pekfingret. Det krävs tålamod för att lära sig kasta varpa. Varpa är uppdelad i två grenar, kula och centimeter.… Läs mer »Varpkastning