Kulturarv

Artiklar och länkar som berör och belyser svensk historia och kulturarv

Djävulen i svensk folktro

I dagens sekulariserade samhälle är det få som är rädda för djävulen. Men för bara några hundra år sedan var rädslan för den onde lika verklig som rädslan för vargen. Kyrkan skrämde med honom, föräldrar förmanade och sägnerna förverkligade honom. Vem var egentligen djävulen i den svenska folktron? En sak är säker, han hade oftare hornen på knäna än på huvudet. I allmogesamhället var djävulen alltid redo att locka människorna till synd och vinna deras själar. Precis som älvorna, näcken och skogsrået, är den onde en del av vår historia… Läs mer »Djävulen i svensk folktro

Allhelgonahelgen

När mörkret sänker sig över Sverige och träden sträcker sina kala kronor mot himlen finns det traditioner som lyser upp i mörkret. Runt om i landet samlas människor på kyrkogårdarna och tänder ljus för döda släktingar och vänner. Att i hösttiden uppmärksamma och hedra minnet av de döda är en urgammal sed, där den vissnande naturen får symbolisera livets förgänglighet och påminna oss om dem som gått före. I senare tid har traditionen knutits till firandet av alla helgons dag, som i lite olika skepnader har varit en del av… Läs mer »Allhelgonahelgen

Nordisk folktro i Astrid Lindgrens sagor, del 1 – De underjordiska, vättar och vittror

Astrid Lindgren är utan tvekan vår mest folkkära författarinna. Lindgrens författarskap och personlighet präglas av en helt unik fantasi och en oerhört rik, inre föreställningsvärld. Detta i kombination med en realism, ett engagemang i sociala frågor, empati för ensamma och utsatta individer, i synnerhet barn. Som grund och klangbotten finns samtidigt också hela tiden Astrids egna minnen och erfarenheter av en uppväxt, nära naturen, och nära den folkliga svenska traditionen och föreställningsvärlden på den småländska landsbygden. Hon var simultant en traditionsbärare och en förnyare i sin berättarkonst, men i denna… Läs mer »Nordisk folktro i Astrid Lindgrens sagor, del 1 – De underjordiska, vättar och vittror

Rekonstruktionen av Södra Råda gamla kyrka går nu att besöka

Rekonstruktionen av Södra Råda gamla kyrka går nu att besöka Södra Råda utanför Gullspång är en plats med lång och rik historia. I början av 1300-talet restes här en kyrka, som till stora delar kom att stå kvar orörd under seklernas gång. Kyrkan var en av vårt lands äldsta bevarade träkyrkor och vida omtalad för de medeltida målningar som täckte både väggar och tak. Den betraktades som en unik del av Nordens kyrkliga kulturarv och blev Sveriges första museikyrka. En novembernatt år 2001 tog kyrkans sjuhundraåriga historia slut, då den… Läs mer »Rekonstruktionen av Södra Råda gamla kyrka går nu att besöka

Föreläsning – Svenskar som naturfolk

Är svenskarna och Smålänningarna egentligen mindre av ett naturfolk än indianstammarna i Amazonas? Den frågan ställer Gimles ordförande Mattias Karlsson och går under en föreläsning igenom olika fenomen, traditioner och särdrag som belyser vårt kulturs förhållande till djur och natur. Den här videon är från Gimle Smålands kulturfestival den 7 augusti 2021, där besökare kunde ta del av hantverk, musik, folklekar och föreläsningar som på olika sätt belyste småländsk kultur. BLI MEDLEM I KULTURFÖRENINGEN GIMLE: https://gimlekultur.se/medlem/

Föreläsning – Småländsk folktro i ord och ton

Gimle kan som enda förening bjuda våra följare på en unik föreläsning av Jonathan Granefelt om Småländsk folktro, värvat med historiska ballader, visor och egna tonsättningar av småländska poeter! Den här videon är från Gimle Smålands kulturfestival den 7 augusti 2021, där besökare kunde ta del av hantverk, musik, folklekar och föreläsningar som på olika sätt belyste småländsk kultur. Föreläsningen kan ses fram till den 31 December 2021. OM JONATHAN: Jonathan är uppvuxen i Småland med rötterna i Vaggeryd och Värnamo kommun och vid 12 års ålder började han spela… Läs mer »Föreläsning – Småländsk folktro i ord och ton

Kräftsup och kräftskiva – en svensk augustitradition

Kräftskivan är sensommarens fest i Sverige. I de ljumma augustikvällarna dukas det upp till kalas i trädgårdar, på verandor och i uterum. Traditionen är en av svenskarnas mest älskade och återkommer årligen med självklarhet. Att det har blivit så hänger samman med att kräftfisket tidigare var tidsbegränsat, vilket fick kräftsäsongen att uppfattas som något speciellt. Idag förekommer firandet över hela Sverige, bland den svensktalande befolkningen i Finland och i delar av Norge. Bild: Svenska flodkräftor med dill I svenska vatten är flodkräftan och havskräftan inhemska arter och kräftor har ingått… Läs mer »Kräftsup och kräftskiva – en svensk augustitradition

Studentmössans skandinavistiska historia

Studenttiden är här och gatorna fylls återigen med glada ungdomar i vita mössor som firar sina avslutade gymnasiestudier. Med vad är egentligen historien bakom studentmössan? på bild: Isak, David och Partrik HarlingBärandes den traditionella studentmössan, I början av 1900-talet. Fotograf: Maria Tesch Studentmössan, så som vi känner den, är ett nordiskt fenomen med svenska rötter. 1843 samlades studenter från Norge, Sverige och Danmark till ett skandinavistiskt studentmöte i Uppsala. Syftet var att på basis av den historiska, kulturella och språkliga gemenskapen stärka de känslomässiga och politiska banden mellan de skandinaviska… Läs mer »Studentmössans skandinavistiska historia

Styrkestenar – ett nordiskt mandomsprov

Förr fanns det ofta minst en styrkesten eller ”drängasten” i varje socken i Sverige. Det var särskilt tunga, kompakta, släta och svårgreppade stenar som oftast vägde runt 120 kg. Dessa stenar hade en väldigt stor social betydelse i det gamla svenska bondesamhället.

Semlan – En tradition från medeltiden

Att äta semlor hör till frossandet innan den kristna fastan som varar fram till påsk. De tre dagarna av frossa innan fastetiden börjar kallas för fastlagen och börjar med fläsksöndagen. Precis som namnet antyder skulle man på fläsksöndagen äta kött, företrädesvis fläsk. Fläsksöndagen kallades även för fastlagssöndag eller köttsöndag. Dagen efter kallas för blåmåndagen, ett namn vars ursprung inte är helt säkert. En teori är att namnet kommer sig av att kyrkorummet denna dag kläddes i sorgens färg svart. Förr i tiden kunde nämligen svart gå under benämningen blått. Blåmåndagen… Läs mer »Semlan – En tradition från medeltiden