Knäckebrödet en ursvensk mattradition

 

 

Idag firar vi knäckebrödets dag. En dag som visserligen bara har fem år på nacken, men knäckebrödet har funnits i de svenska hemmen desto längre. Knäckebröd bakades i Sverige redan på 1500-talet och är därmed en flera hundra år gammal svensk mattradition (vissa källor anger att vi ätit knäckebröd sedan 500-talet och då skulle det vara en tusenårig tradition!). Knäckebröd har bakats i stora delar av Sverige, men kopplas kanske allra mest till Svealand. Dalarna, Närke, Södermanland, Uppland, Värmland och Västmanland kallas ibland för ”knäckebrödsbältet”.

Förr i tiden bakades knäckebröd av kvinnorna i byn, oftast två gånger om året. Att baka bröd var en strikt kvinnosyssla, och männen var förbjudna att medverka vid de årliga brödbaken. Knäckebrödet som bakades av råg var hållbart och kunde förvaras under långa perioder genom att det hängdes upp på torkstänger i taket. Där kunde inte råttor och möss komma åt det knapriga brödet. Det så kallade ”svennebrödet” var så hårt att man behövde doppa det i vatten eller soppa för att kunna tugga det. ”Herrebrödet” var en något mer lättuggad variant som påminner om det knäckebröd vi äter idag. Andra namn för knäckebröd var förrådsbröd (till skillnad från färskbrödet som var mjukt), spisbröd, hårt bröd eller hårdbröd.

 

Foto: Mia Petzäll

 

Knäckebröd bakas traditionellt med fyra ingredienser: fullkornsmjöl av råg, jäst eller surdeg, salt och vatten. Brödet kavlas till runda kakor i 30-40 cm diameter och knäcks med krusknäck, naggas eller pickas och gräddas snabbt under hög temperatur. Ordet knäckebröd kommer alltså från verktyget krusknäck som används för att brödet ska vara lätt att knäcka eller bryta.

 

Foto: Mia Petzäll

 

Det allra första knäckebrödsbageriet, eller ”Spisbrödsbageriet” som det kallades, startades i mitten på 1800-talet i Stockholm och hette AU Bergmans Enka. AU Bermans Enka blev senare Wasabröd som idag är den största knäckebrödstillverkaren i världen. Även Leksands knäckebröd startade på 1800-talet och drivs än idag av ättlingar till den Jacobs Karin som grundade företaget.

Idag finns knäckebröd i nästan varje svenskt hem och brödet är lika självklart på bordet vid våra största högtider som midsommar, jul och påsk som till vardagens frukostar och barnens skolluncher. När man i undersökningar frågat svenskar som är bosatta utomlands vad de saknar mest är knäckebröd faktiskt det allra vanligaste svaret!

 

Foto: Mia Petzäll

 

 

Att brödet hade stor betydelse för våra förfäder kan vi se i alla ordstäv om bröd som lever kvar än idag, som att ha rent mjöl i påsen, att kaka söker maka och att inte göra skäl för brödfödan till exempel. Kanske känner du själv till ett ordspråk om bröd?