Meddelande från Gimles riksstyrelse

Det har kommit till styrelsen kännedom att ledningen för Gimles Stockholmsdistrikt svärtat ned föreningens namn genom att delta i, och i efterhand hylla, en 30:e november- manifestation som arrangerades av fascistiska krafter. Gimle är en demokratisk, kulturkonservativ och antirasistisk organisation som är öppen för medlemmar av alla bakgrunder. Detta är sedan grundandet fastslaget i våra stadgar. Riksstyrelsen ser mycket allvarligt på det som inträffat. Ett uteslutningsärende är väckt mot Gimle Stockholms ordförande. Då detta inte är första gången som Stockholmsdistriktet visat sig oförmöget att bedriva en verksamhet som är förenlig… Läs mer »Meddelande från Gimles riksstyrelse

Kräftsup och kräftskiva – en svensk augustitradition

Kräftskivan är sensommarens fest i Sverige. I de ljumma augustikvällarna dukas det upp till kalas i trädgårdar, på verandor och i uterum. Traditionen är en av svenskarnas mest älskade och återkommer årligen med självklarhet. Att det har blivit så hänger samman med att kräftfisket tidigare var tidsbegränsat, vilket fick kräftsäsongen att uppfattas som något speciellt. Idag förekommer firandet över hela Sverige, bland den svensktalande befolkningen i Finland och i delar av Norge. Bild: Svenska flodkräftor med dill I svenska vatten är flodkräftan och havskräftan inhemska arter och kräftor har ingått… Läs mer »Kräftsup och kräftskiva – en svensk augustitradition

Varför skäms vi över vår kultur?

Kulturen är oerhört viktig för oss, mer än vad vi tror. Både som människor ochsom ett enat land. Utan den finns vi inte, vi är bara ett ytligt skal som letar efter något att tillhöra. Det är kulturen som definierar oss som människor och som ett land.Enligt mig har vår kultur tagits för givet under en längre tid. Vi vet att den finns omkring oss, men vi vårdar den inte, vi synliggör den inte, nästan som om vi skäms över den. Börjar vi inte vårda och synliggöra den, kommer den… Läs mer »Varför skäms vi över vår kultur?

Krönika – Bruset

Vad händer med oss när vi förlorar kontakten med våra biologiska och kulturella rötter? Hur mår vi när livets fokus förflyttas från överlevnad, relationer och delaktighet till ytliga uttryck för framgång? Och var hittar vi tillvarons mening när vi inte längre ser oss själva som delar av ett större sammanhang? Daniel Gaal reflekterar över vår samtidskultur i en tid präglad av teknik och ett ständigt informationsflöde. Idag vet man mycket om hur människans hjärna fungerar. Man vet varför vi gör de val vi gör, hur vi formar våra åsikter och… Läs mer »Krönika – Bruset

Gimle Skånes fototävling är avgjord!

Gimle skåne lanserade för en tid sedan en fototävling, och nu har de vinnande fotona valts ut. Bilden nedan med flera hänger nu i Hörby Bibliotek i en utställning. Vill du se mer av vad Gimle skåne gör och när de ordnar olika evenemang? Följ då deras facebooksida här så missar du inga nyheter! ”spegellandet i Hörby” Foto: Crister Nilsson, en av vinnarna i Gimle Skånes fototävling

Studentmössans skandinavistiska historia

Studenttiden är här och gatorna fylls återigen med glada ungdomar i vita mössor som firar sina avslutade gymnasiestudier. Med vad är egentligen historien bakom studentmössan? på bild: Isak, David och Partrik HarlingBärandes den traditionella studentmössan, I början av 1900-talet. Fotograf: Maria Tesch Studentmössan, så som vi känner den, är ett nordiskt fenomen med svenska rötter. 1843 samlades studenter från Norge, Sverige och Danmark till ett skandinavistiskt studentmöte i Uppsala. Syftet var att på basis av den historiska, kulturella och språkliga gemenskapen stärka de känslomässiga och politiska banden mellan de skandinaviska… Läs mer »Studentmössans skandinavistiska historia

tänd vårdkasarna! svenskarnas rätt att värna vårt eget kulturarv kan falla i striden om järle kvarn

Snart avgörs en långvarig rättstvist med närmast oöverskådlig betydelse för svenskt kulturarv och svenskt självbestämmande. I denna rättstvist kommer det att bestämmas ifall optimerandet av musslors välbefinnande är viktigare än svensk historia och ifall det är EU eller det svenska folket som skall få bestämma vilka delar av det svenska kulturarvet det är som skall bevaras och vad det är som måste förstöras I centrum för striden står Järle kvarn, en vacker kvarnmiljö utanför Nora i bergslagen med anor tillbaka till åtminstone 1600-talet.Området vid Järleån har spelat en stor roll… Läs mer »tänd vårdkasarna! svenskarnas rätt att värna vårt eget kulturarv kan falla i striden om järle kvarn

Majsjungning och maj vid grinden

Majsjungning Att ”sjunga maj” är en gammal svensk valborgstradition som fortfarande förekom fram till mitten av 1900-talet i stora delar av Sverige. Förmodligen är traditionen mycket gammal och var ett sätt att hälsa våren välkommen. Traditionen gick ut på att ungdomar gick från gård till gård och sjöng lustiga och vårliga sånger samtidigt som de tiggde gåvor som pengar, ägg och brännvin. Fick de gåvor sjöng de glada tackvisor, men fick de ingenting blev visorna mer retsamma, med rader som till exempel ”ligg och sov ditt lata bäst, tills vi… Läs mer »Majsjungning och maj vid grinden

De modiga

”Kan en man vara modig även om han är rädd?” ”Det är den enda gången han kan vara modig”. Dialogen ovan är från första boken av George R.R. Martins fantasyepos A Song of Ice and Fire och är ett av många tidlösa och tänkvärda citat. Just det här kom till mig häromdagen när det i flödet dök upp en intervju med Carola Häggkvist i SvD där hon resonerar kring invandring, integration, traditioner och kultur. I intervjun framför hon bland annat åsikten att hon inte anser att man kan släppa in… Läs mer »De modiga

Tankar om påsktraditioner

Påskriset har redan hunnit få musöron när min dotter med treåringens fumliga fingrar snurrar fast fjädrarnas ståltråd runt kvistarna. Vårsolen lyser in med obarmhärtig styrka på det gamla påskpyntet; färgglada pappersägg, påskkärringar av piprensare och flirtkulor, fjädrar och kycklingar i en enda röra på köksbordet. Det mesta ärvt eller loppat; inuti ett av pappersäggen står fortfarande min mormors namn. En påskkärring gjord av en pappersrulle och filtduk vittnar om mina egna fumliga treåringsfingrar en gång för ungefär 30 år sedan. År efter år plockas pyntet fram och återanvänds, äggen fylls… Läs mer »Tankar om påsktraditioner

April Arpil din dumma sill!

Att luras på första april är en gammal tradition i Europa som går tillbaka till åtminstone medeltiden. I Sverige finns uppteckningar om att man har ”narrat april” sedan 1600-talet. Själva ”narrandet” tycks ha med vårens ankomst att göra, och liknande traditioner kan kopplas till olika vårfester och vårkarnevaler runt om i Europa. I vissa delar av Sverige luras man istället på första maj med ramsan ”maj, maj måne, jag kan lura dig till Skåne!” I Frankrike kallas den som blir lurad för poisson d’avril, det vill säga aprilfisk. Där fäster… Läs mer »April Arpil din dumma sill!

Tranafton

Även i vår moderna tid med nästintill obegränsad tillgång på mat, värme och ljus upplevs den nordiska vintern av många som en mörk och deprimerande tid. Hur vintern måste ha tett sig i äldre tider, när nordanvinden drog in genom otätade timmerhus, när det enda ljus som ofta fanns att tillgå kom ifrån svagt lysande och kraftigt rykande talgljus och när svälten ständigt flåsade stora delar av befolkningen i nacken, kan vi nog knappt föreställa oss. I detta perspektiv är det kanske inte så konstigt att våra förfäder hälsade våren… Läs mer »Tranafton

Nya fynd visar att skandinavisk asatro är äldre än man tidigare trott!

Ett arkeologiskt fynd som gjordes för ett par år sedan i Danmark, i kombination med en förbättrad förståelse av äldre runskrift, har lett till ett vetenskapligt genombrott som visar att den skandinaviska asatron är betydligt äldre än vad man tidigare trott. Det arkeologiska fyndet, en så kallad brakteaten, en tunn guldskiva som bärs som smycke, är inskriven med runor som om en lokal dansk härskare vid denna tid säger att ”han är Odens man”. ”Det är första gången i världshistorien som Odens namn nämns, och det tar den fornnordiska mytologin… Läs mer »Nya fynd visar att skandinavisk asatro är äldre än man tidigare trott!

Hur beskriver vi våra högtider egentligen?

I alla länder, och i alla tider, har människor firat olika högtider; varje högtid med sina specifika traditioner. Att fira en högtid och ta del av dess traditioner är ett sätt att dela kultur, identitet och känna gemenskap. För att bevara ett land, eller ett folk, behövs återkommande och sammanlänkade händelser som gemensamma högtider. Det är helt enkelt viktigt för människor att på något sätt känna en kulturell tillhörighet. Att känna igen sig i en högtid och dess traditioner, ger trygghet och en känsla av sammanhang. Bland annat därför finns… Läs mer »Hur beskriver vi våra högtider egentligen?

Knäckebrödet

Knäckebrödet en ursvensk mattradition Idag firar vi knäckebrödets dag. En dag som visserligen bara har fem år på nacken, men knäckebrödet har funnits i de svenska hemmen desto längre. Knäckebröd bakades i Sverige redan på 1500-talet och är därmed en flera hundra år gammal svensk mattradition (vissa källor anger att vi ätit knäckebröd sedan 500-talet och då skulle det vara en tusenårig tradition!). Knäckebröd har bakats i stora delar av Sverige, men kopplas kanske allra mest till Svealand. Dalarna, Närke, Södermanland, Uppland, Värmland och Västmanland kallas ibland för ”knäckebrödsbältet”. Förr… Läs mer »Knäckebrödet

Julens Ljus

Julens Ljus Ljusstöpning på hembygdsgården i Kvarnaslätt i Småland julen 1946. Vid denna tid har nästan alla hem i Sverige hunnit få elektricitet, men traditionen att stöpa ljus inför julen lever kvar. I Norden infaller julen under årets mörkaste tid och innan elektricitetens intåg sågs ljusstöpningen som en nödvändig del av julförberedelserna. Stearinljus började tillverkas i Sverige vid Liljeholmens stearinfabrik 1839, men det dröjde länge innan de fick genomslag — de var helt enkelt för dyra. I gamla tiders allmogehem stöptes ljus istället av talg, som tagits tillvara vid julslakten.… Läs mer »Julens Ljus

Lucia

Lucia   ett importerat italienskt helgon?  Eller något särdeles svenskt som inte firas på samma sätt någon annanstans I världen? Eller kanske båda?     Lucia, en tradition som varit med oss sedan våra barndoms dagar. Det doftande saffransbaket på morgonen, den där speciella känslan av förväntning när man vet att snart blir det sång och lussefika olikt något annat på året. Namnet Lucia kommer från latinets Lux som betyder ljus vilket är kanske just därför som det blivit så populärt och passande att fira ett helgon med det namnet under… Läs mer »Lucia