Gimlekultur

Pumplyktans föregångare i Sverige

Att göra lyktor av pumpor är en modern, amerikansk sed i Sverige. Att göra kusliga lyktor av rovor och betor är dock en svensk tradition sedan åtminstone 300 år tillbaka. Nedan följer ett par folkliga uppteckningar som samlats in av Institutet för språk och folkminnen: ”Man samlade ihop sockerbetor eller foderbetor som hästskjutsarna tappade på vägen. Sedan gröptes betan ur så att det blev hål för ögon, näsa och mun. Ansiktet skulle se hemskt ut. Ett stearinljus placerades inuti och på kvällen gick man ut (om man fick) och skrämde folk.… Läs mer »Pumplyktans föregångare i Sverige

Mickelsmäss

Idag den 29 september är det Mickelsmäss. Det är den enda högtiden som hålls i ära av en ängel. Mikael är en av de två änglar som omnämns vid namn i bibeln, och den enda som kallas ärkeängel. Han är en viktig figur inom de abramahitiska religionerna och framställs ofta som en beskyddare. Idag firas inte Mickelsmäss i särksilt stor utsträckning, men förr i tiden, särskilt i bondesamhället, sågs det som en av årets viktigaste högtider och markerade början på vinterhalvåret. Nu skulle djuren tas in och skörden vara bärgad.… Läs mer »Mickelsmäss

Theodor Kittelsen

Trots att han är närmast okänd i Sverige så är Theodor Kittelsen utan tvekan en av nordens allra största nationalromantiska konstnärer. Flera norska konstnärer må ha varit tekniskt mer skickliga än honom, men ingen har berört norrmännens hjärtan som han har gjort. När det kommer till att fånga och illustrera den särpräglade, mörka, sublima skönheten, mystiken och vemodet i den nordiska folkkulturen och sagoskatten så är det nog endast Sveriges John Bauer som kan räknas som Kittelsens like. Theodor Kittelsen föddes 1857 i småstaden Kragerõ på Norges vindpinade sydkust. Han… Läs mer »Theodor Kittelsen

Jakt med rovfågel i äldre tiders Sverige

Jakt med hjälp av rovfågel/falkenering finns genom gravfynd från Gamla Uppsala belagt i Sverige från folkvandringstiden ca år 500 efter Kristus. Även i många hövdinga-gravar från vikingatiden har man funnit jaktfåglar tillsammans med de döda. Att man ville att de döda hövdingarna skulle ha sällskap av sina jaktfåglar i eftervärlden/Valhall tyder på att fåglarna sågs som mycket viktiga och hade hög status i det fornsvenska samhället. Falkeneringen anses av vissa forskare ha spridits till övriga Europa av goterna, som i sin tur ansåg sig härstamma från Sverige. Våra förfäder jagade… Läs mer »Jakt med rovfågel i äldre tiders Sverige

Intervju med Gimles Maud Hemberg

Richard Sörman intervjuar Maud Hemberg, ledamot i Gimles Riksstyrelse. Hon berättar bland annat om varför Gimle behövs, om framtidsplaner och lite om hur det Svenska kulturlivet mår just idag. Länk till hela intervjun kan du hitta här Vi ska dels få igång ett kursprogram där Gimle fungerar som ett traditionellt studieförbund. Men vi ska också ha egna events och sammankomster där vi lär oss av varandra och helt enkelt umgås och skapar gemenskap. Det här med gemenskapen är en viktig del av projektet. Vi svenskar behöver samlas kring fler traditioner… Läs mer »Intervju med Gimles Maud Hemberg

Nation och kultur ger gemenskap och sammanhållning

Gimles Sekreterare Arvid Nikolausson skriver på Det Goda Samhället om värdet av kulturell gemenskap.  Vi människor söker oss nämligen till dem vi känner en naturlig samhörighet med. Om vi inte känner igen oss i varandra blir det svårare att upprätthålla tillit och samverkan. Svensk identitet och kultur utgör en utmärkt grund för naturliga kopplingar mellan människor, men också till historia och framtid. Unga svenskar måste våga ifrågasätta vänsterns stigmatisering av konservatism och nationalism. Länk till artikeln i sin helhet hittar du här Det finns alltså all anledning att omvärdera nationalism… Läs mer »Nation och kultur ger gemenskap och sammanhållning

Gimle Skåne bildas!

Idag tog vi ännu ett historiskt steg i Gimles historia, då distriktsföreningen Skåne hade sitt bildandemöte! Mötesordförande var Gimles nationelle sekreterare Arvid Nikolausson, och mötet avverkades utan meningsskiljaktigheter eller komplikationer. Stort grattis till den nya styrelsen, och inte minst Lisbeth Ekström som blev vald till ordförande!

Kulturfestivalen 2019

Den 24 augusti genomförde vi vår tredje och mest välbesökta kulturfestival i Sölvesborg hittills! Vi hade besökare från öppnande till sen kväll, där man fick ta del av dels aktiviteter som vi haft tidigare, blandat med saker vi inte haft tidigare. En nyhet för i år var att vi även hade ett eget café, där vi sålde kakor, kaffe och ”fläskavåfflor”, som uppskattades av besökare. I år gjorde gärdesgårdsbygget entré på nytt. Det var något vi anordnade 2017, men inte hade möjlighet att göra 2018 på grund av den torra… Läs mer »Kulturfestivalen 2019

Ett besök på midsommarfirande i Ramnaparken, Borås

En av våra medlemmar besökte i Ramnaparken i Borås på midsommar. I en insändare Idag berättar hon om hennes upplevelse. Du kan läsa insändaren i sin helhet här nedan. ”Nyligen löste jag ett medlemskap i den konservativa kulturföreningen Gimle. Inte för att jag riktigt förstod behovet av en konservativ kulturförening, utan endast för att jag ville stödja en förening som arbetar för svensk kultur och tradition. Efter den här midsommaraftonen förstår jag dock tyvärr även behovet. Aldrig någonsin tidigare har jag känt mig så berövad på min svenska kultur och… Läs mer »Ett besök på midsommarfirande i Ramnaparken, Borås

Bordstolen – en svunnen allmogemöbel

Nedan är ett utdrag ur boken ”Människor och händelser under senare delen av 1800-talet” skriven av David Ljungcrantz, född 1847 i Stenbrohult, Älmhults kommun i Kronoberg. I boken berättar han om livet som torpare under 1800-talets senare hälft. Där kan man läsa om hur man fram till 1860-talet använde sig av s.k. bordstol i hemmen: ”Servisen var enkel och primitiv. I vårt hem brukades duk på bordet men i allmänhet intogs maten (på 1850-talet) vid en s.k. bordstol – ett litet lågt rundbord försätt med gångjärn, som efter måltiden slogs… Läs mer »Bordstolen – en svunnen allmogemöbel