Nedan är ett utdrag ur boken ”Människor och händelser under senare delen av 1800-talet” skriven av David Ljungcrantz, född 1847 i Stenbrohult, Älmhults kommun i Kronoberg. I boken berättar han om livet som torpare under 1800-talets senare hälft. Där kan man läsa om hur man fram till 1860-talet använde sig av s.k. bordstol i hemmen:
”Servisen var enkel och primitiv. I vårt hem brukades duk på bordet men i allmänhet intogs maten (på 1850-talet) vid en s.k. bordstol – ett litet lågt rundbord försätt med gångjärn, som efter måltiden slogs tillsammans och bildade en större stol, varvid det som var fot för ena halvan av bordet nu utgjorde karm eller ryggstöd. Å denna bordstol placerades matfatet av vad slag det än var, och hela hushållet åt därur. Man betjänade sig oftast av träskedar, någon gång hornskedar. I stället för gafflar nyttjade man ”de fem”.”
Följande finns även att läsa om bordstolen i ”Årsboken Uppland” från 1999:
”Bordstolen, som anses vara en svensk möbelkonstruktion utan motsvarigheter i andra länder, är en mycket praktisk kombination av bord och stol. Förutom att den fungerade som sittplats användes den som matbord eller som ett litet arbetsbord. Det har varit en mycket vanlig möbel i dagligstugan och den har också kallats matstol eller matsäte.”
