Gimlekultur

Vårdträd

På många gamla gårdar runt om i Sverige växer det fortfarande ett stort träd framför eller bredvid huset. Ofta en ask, ek eller lind, även om andra träd som hästkastanj, alm och bok också är vanliga. Seden att plantera ett vårdträd på gården kan härledas till slutet av 1800-talet, men traditionen är sannolikt ännu äldre, kanske till och med forntida. Dyrkan av träd och lundar kan vi finna i både asatron och kristendomen. Dels vet vi att man under vikingatiden offrade i heliga lundar, och dels har vi världsträdet Yggdrasil,… Läs mer »Vårdträd

Strö för den döde – En sista hedersbetygelse i det gamla Sverige

När någon respekterad, omtyckt eller vänlig person hade avlidit i det gamla Sverige, så hedrade grannar, vänner och släktingar den döde genom att hacka granris och enris och strö ut det längs den väg som begravningsföljet skulle gå till kyrkan med kistan. En slags sista hälsning och hedersbetygelse till en avliden person alltså. Denna sed kallades att ”strö för den döde”. I många fall användes det hackade riset till att göra en slags dödsannons på vägen i megaformat (ca 6 m lång). I den rektangulära ”dödsannonsen” lade man ofta två… Läs mer »Strö för den döde – En sista hedersbetygelse i det gamla Sverige

Brittsommar

Brittsommar Kärt barn har många namn. Och vad älskar väl vi väl mer än en varm och solig höst? Brittsommar känner du säkert till, nämligen de varma och somriga dagar som ibland infaller på hösten, speciellt kring den 7 oktober. Den 7 oktober har nämligen Birgitta och Britta namnsdag och enligt den folkliga traditionen firades heliga Birgittas helgonförklaring den dagen med brittmässa. Dagen kallas i folkmun för ”Brittadagen”. Den heliga Birgitta levde på 1300-talet och var bland annat grundare till Birgittinorden i Vadstena. Hon är Sveriges enda helgon som blivit… Läs mer »Brittsommar

Utvecklingskonferens 2020

Den 2-4 oktober anordnade Gimle en konferens i vackra Limmernäs i Östergötland, där vi bl.a. bjudit in medlemmar från såväl Gimles riksstyrelse som lokala företrädare runtom i landet, samt föreläsare som på något sätt är engagerade i svenskt kulturliv. Helgen inleddes på fredag kväll med middag och mingel. Många fick chansen att träffas och lära känna andra medlemmar i föreningen som man kanske inte träffat förut, och nya medlemmar fick ett varmt välkomnande i föreningens gemenskap. Lördag förmiddag inleddes med ett välkomsttal av ordförande Mattias Karlsson, som berättar om syftet… Läs mer »Utvecklingskonferens 2020

Dalsländsk hembygdskärlek tog hem priset i #minhembygd 2020

Efter att våra följare har fått rösta på det bidrag i vår tävling som tilltalade dem mest, så vann bidraget från Linnea Klingström, som driver instagramkontot Vintersparv. Vi tackar innerligt alla som har varit med och skickat in bidrag, och på så sätt hjälpt till att lyfta fram olika delar av Sverige! Vinnare Linnea Klingström om bilden: Bilden är tagen i Dalsland, i min hembygd Tisselskog. Jag har precis återvänt till mitt barndomshem tillsammans med min man och våra två barn. Det är en fantastisk känsla att få se landskapet… Läs mer »Dalsländsk hembygdskärlek tog hem priset i #minhembygd 2020

Mors dag

Mors dag infaller den sista söndagen i maj, och är ett tillfälle att ägna sin mor lite extra värme och omtanke. Även om Mors Dags historia är relativt kort jämfört med många andra traditioner så har dagen fått ett starkt fäste runtom i världen. Amerikanskt fredsaktivist Den anses ha grundats av amerikanskan Anna Jarvis (1864-1948), som år 1908 hon höll en minnesstund för sin avlidne mor Ann Jarvis (1832-1905). Ann hade ägnat en stor del av sin energi åt att vårda sårade soldater från båda sidor under amerikanska inbördeskriget, och… Läs mer »Mors dag

Svenska påsktraditioner

Kulturföreningen Gimle vill härmed önska alla vänner av svensk och nordisk kultur en god fortsättning på påsken och samtidigt bjuda på ett litet nedslag kring den kulturhistoriska bakgrunden till några av våra svenska påsktraditioner. Glad påsk! —- Påskkärringar, påskeldar, påskfyrverkerier: Eftersom påsken var en tid då Jesus varit död i tre dagar och guds närvaro försvunnit från jorden, så trodde man förr att de onda och mörka krafterna var särskilt starka under denna period . I enlighet med logiken från andra svenska skråpuketraditioner såsom julbocken, valborrar, knutgubbar, julaspöken m.m så… Läs mer »Svenska påsktraditioner

Riksstämma 2020

Den 14 mars gick Gimles andra riksstämma av stapeln. Dagen inleddes med insläpp och mingel där medlemmar från olika delar av landet fick träffas, diskutera och umgås. Mötesförhandlingarna inleddes ca kl 15:00, där vi bland annat valde ny styrelse för det kommande verksamhetsåret samt stakade ut vägen framåt. Riksstämman leddes föredömligt av mötesordförande Simon Bring. I början av mötet företräddes den avgående styrelsen av Mattias Karlsson då han sammanfattade verksamhetsåret för 2019. Med en kort redogörelse för vad vi har uträttat under året så avslutades punkten med att konstatera att… Läs mer »Riksstämma 2020

Lyssna på runstenarna på förfädernas språk!

Vad står det egentligen på våra mest berömda runstenar såsom Rökstenen? Hur lät det när människor i vikingatidens Sverige läste runstenarnas texter? Dessa frågorna kan man nu få svar på, tack vare ett projekt vid riksantikvarieämbetet, där språkforskaren och runologen Maja Bäckvall har läst in texterna på 81 svenska runstenar på fornsvenska och gjort filerna tillgängliga för allmänheten på Wikipedia commons. Klicka här för att lyssna på förfädernas ord från vårt lands allra äldsta skriftliga källor!

Årsgång, folklig spådomskonst och andra äldre traditioner kring nyåret

Nyårsafton omgärdas inte av riktigt lika många djupt historiskt rotade allmogetraditioner som många av våra andra högtider. Kanske har detta delvis att göra med att nyårsfirandet i traditionell svensk kontext har stått i skarp skugga av jul- och knutsfirandet liksom med det faktum att vi endast använt vårt nuvarande kalendersystem sedan år 1735. Många av de dominerande nyårsederna är därmed av mer modernt, borgerligt och allmänt västerländskt slag. Våra dagars nyårsfester, där vi klär upp oss, dricker champagne och äter mer påkostade middagar än annars kan sannolikt spåra sina rötter… Läs mer »Årsgång, folklig spådomskonst och andra äldre traditioner kring nyåret