Gimlekultur

Semlan – En tradition från medeltiden

Att äta semlor hör till frossandet innan den kristna fastan som varar fram till påsk. De tre dagarna av frossa innan fastetiden börjar kallas för fastlagen och börjar med fläsksöndagen. Precis som namnet antyder skulle man på fläsksöndagen äta kött, företrädesvis fläsk. Fläsksöndagen kallades även för fastlagssöndag eller köttsöndag. Dagen efter kallas för blåmåndagen, ett namn vars ursprung inte är helt säkert. En teori är att namnet kommer sig av att kyrkorummet denna dag kläddes i sorgens färg svart. Förr i tiden kunde nämligen svart gå under benämningen blått. Blåmåndagen… Läs mer »Semlan – En tradition från medeltiden

Lucia – En urgammal svensk tradition

Det är riktigt, som ofta påpekas i den årligt återkommande luciadebatten, att dagens svenska luciatradition inte sträcker sig längre bakåt i tiden än till början av 1800-talet. Men Luciagestalten är väl förankrad i den svenska folktraditionen, och kanske har vi firat henne så långt tillbaka som på bronsåldern. Dagens Lucia kan mycket väl vara de sista fragmenten av en tusenårig tradition, eller en bortglömd fornnordisk gudinna. Traditionen med en ljusbärande kvinna som sjungande lyser upp den mörka morgonen den 13 december har sitt ursprung i början på 1800-talet och hör… Läs mer »Lucia – En urgammal svensk tradition

Kulturdebatt – Hur feministiska är egentligen de normkritiska försöken att förändra luciatraditionen?

Lucia närmar sig och med det trappas de årligt återkommande ”normkritiska” inläggen som numera åtföljer alla våra kvarlevande nationella traditioner upp. Enligt kulturmarxismens credo får ju ingen del av den nationella kulturen förbli outmanad och oförändrad och man tycks se en fara i det invanda, nedärvda, sublima och hemkära. Först ut i år var Nordiska museet som för okänd gång i ordningen slog ett slag för att normalisera manliga lucior genom att göra en stor sak av att män i enstaka undantagsfall klätt ut sig till Lucior genom historien. Grunden… Läs mer »Kulturdebatt – Hur feministiska är egentligen de normkritiska försöken att förändra luciatraditionen?

Vårdträd

På många gamla gårdar runt om i Sverige växer det fortfarande ett stort träd framför eller bredvid huset. Ofta en ask, ek eller lind, även om andra träd som hästkastanj, alm och bok också är vanliga. Seden att plantera ett vårdträd på gården kan härledas till slutet av 1800-talet, men traditionen är sannolikt ännu äldre, kanske till och med forntida. Dyrkan av träd och lundar kan vi finna i både asatron och kristendomen. Dels vet vi att man under vikingatiden offrade i heliga lundar, och dels har vi världsträdet Yggdrasil,… Läs mer »Vårdträd

Strö för den döde – En sista hedersbetygelse i det gamla Sverige

När någon respekterad, omtyckt eller vänlig person hade avlidit i det gamla Sverige, så hedrade grannar, vänner och släktingar den döde genom att hacka granris och enris och strö ut det längs den väg som begravningsföljet skulle gå till kyrkan med kistan. En slags sista hälsning och hedersbetygelse till en avliden person alltså. Denna sed kallades att ”strö för den döde”. I många fall användes det hackade riset till att göra en slags dödsannons på vägen i megaformat (ca 6 m lång). I den rektangulära ”dödsannonsen” lade man ofta två… Läs mer »Strö för den döde – En sista hedersbetygelse i det gamla Sverige

Brittsommar

Brittsommar Kärt barn har många namn. Och vad älskar väl vi väl mer än en varm och solig höst? Brittsommar känner du säkert till, nämligen de varma och somriga dagar som ibland infaller på hösten, speciellt kring den 7 oktober. Den 7 oktober har nämligen Birgitta och Britta namnsdag och enligt den folkliga traditionen firades heliga Birgittas helgonförklaring den dagen med brittmässa. Dagen kallas i folkmun för ”Brittadagen”. Den heliga Birgitta levde på 1300-talet och var bland annat grundare till Birgittinorden i Vadstena. Hon är Sveriges enda helgon som blivit… Läs mer »Brittsommar

Utvecklingskonferens 2020

Den 2-4 oktober anordnade Gimle en konferens i vackra Limmernäs i Östergötland, där vi bl.a. bjudit in medlemmar från såväl Gimles riksstyrelse som lokala företrädare runtom i landet, samt föreläsare som på något sätt är engagerade i svenskt kulturliv. Helgen inleddes på fredag kväll med middag och mingel. Många fick chansen att träffas och lära känna andra medlemmar i föreningen som man kanske inte träffat förut, och nya medlemmar fick ett varmt välkomnande i föreningens gemenskap. Lördag förmiddag inleddes med ett välkomsttal av ordförande Mattias Karlsson, som berättar om syftet… Läs mer »Utvecklingskonferens 2020

Dalsländsk hembygdskärlek tog hem priset i #minhembygd 2020

Efter att våra följare har fått rösta på det bidrag i vår tävling som tilltalade dem mest, så vann bidraget från Linnea Klingström, som driver instagramkontot Vintersparv. Vi tackar innerligt alla som har varit med och skickat in bidrag, och på så sätt hjälpt till att lyfta fram olika delar av Sverige! Vinnare Linnea Klingström om bilden: Bilden är tagen i Dalsland, i min hembygd Tisselskog. Jag har precis återvänt till mitt barndomshem tillsammans med min man och våra två barn. Det är en fantastisk känsla att få se landskapet… Läs mer »Dalsländsk hembygdskärlek tog hem priset i #minhembygd 2020

Mors dag

Mors dag infaller den sista söndagen i maj, och är ett tillfälle att ägna sin mor lite extra värme och omtanke. Även om Mors Dags historia är relativt kort jämfört med många andra traditioner så har dagen fått ett starkt fäste runtom i världen. Amerikanskt fredsaktivist Den anses ha grundats av amerikanskan Anna Jarvis (1864-1948), som år 1908 hon höll en minnesstund för sin avlidne mor Ann Jarvis (1832-1905). Ann hade ägnat en stor del av sin energi åt att vårda sårade soldater från båda sidor under amerikanska inbördeskriget, och… Läs mer »Mors dag

Svenska påsktraditioner

Kulturföreningen Gimle vill härmed önska alla vänner av svensk och nordisk kultur en god fortsättning på påsken och samtidigt bjuda på ett litet nedslag kring den kulturhistoriska bakgrunden till några av våra svenska påsktraditioner. Glad påsk! —- Påskkärringar, påskeldar, påskfyrverkerier: Eftersom påsken var en tid då Jesus varit död i tre dagar och guds närvaro försvunnit från jorden, så trodde man förr att de onda och mörka krafterna var särskilt starka under denna period . I enlighet med logiken från andra svenska skråpuketraditioner såsom julbocken, valborrar, knutgubbar, julaspöken m.m så… Läs mer »Svenska påsktraditioner