Gimlekultur

Tankar om påsktraditioner

Påskriset har redan hunnit få musöron när min dotter med treåringens fumliga fingrar snurrar fast fjädrarnas ståltråd runt kvistarna. Vårsolen lyser in med obarmhärtig styrka på det gamla påskpyntet; färgglada pappersägg, påskkärringar av piprensare och flirtkulor, fjädrar och kycklingar i en enda röra på köksbordet. Det mesta ärvt eller loppat; inuti ett av pappersäggen står fortfarande min mormors namn. En påskkärring gjord av en pappersrulle och filtduk vittnar om mina egna fumliga treåringsfingrar en gång för ungefär 30 år sedan. År efter år plockas pyntet fram och återanvänds, äggen fylls… Läs mer »Tankar om påsktraditioner

April Arpil din dumma sill!

Att luras på första april är en gammal tradition i Europa som går tillbaka till åtminstone medeltiden. I Sverige finns uppteckningar om att man har ”narrat april” sedan 1600-talet. Själva ”narrandet” tycks ha med vårens ankomst att göra, och liknande traditioner kan kopplas till olika vårfester och vårkarnevaler runt om i Europa. I vissa delar av Sverige luras man istället på första maj med ramsan ”maj, maj måne, jag kan lura dig till Skåne!” I Frankrike kallas den som blir lurad för poisson d’avril, det vill säga aprilfisk. Där fäster… Läs mer »April Arpil din dumma sill!

Tranafton

Även i vår moderna tid med nästintill obegränsad tillgång på mat, värme och ljus upplevs den nordiska vintern av många som en mörk och deprimerande tid. Hur vintern måste ha tett sig i äldre tider, när nordanvinden drog in genom otätade timmerhus, när det enda ljus som ofta fanns att tillgå kom ifrån svagt lysande och kraftigt rykande talgljus och när svälten ständigt flåsade stora delar av befolkningen i nacken, kan vi nog knappt föreställa oss. I detta perspektiv är det kanske inte så konstigt att våra förfäder hälsade våren… Läs mer »Tranafton

Nya fynd visar att skandinavisk asatro är äldre än man tidigare trott!

Ett arkeologiskt fynd som gjordes för ett par år sedan i Danmark, i kombination med en förbättrad förståelse av äldre runskrift, har lett till ett vetenskapligt genombrott som visar att den skandinaviska asatron är betydligt äldre än vad man tidigare trott. Det arkeologiska fyndet, en så kallad brakteaten, en tunn guldskiva som bärs som smycke, är inskriven med runor som om en lokal dansk härskare vid denna tid säger att ”han är Odens man”. ”Det är första gången i världshistorien som Odens namn nämns, och det tar den fornnordiska mytologin… Läs mer »Nya fynd visar att skandinavisk asatro är äldre än man tidigare trott!

Hur beskriver vi våra högtider egentligen?

I alla länder, och i alla tider, har människor firat olika högtider; varje högtid med sina specifika traditioner. Att fira en högtid och ta del av dess traditioner är ett sätt att dela kultur, identitet och känna gemenskap. För att bevara ett land, eller ett folk, behövs återkommande och sammanlänkade händelser som gemensamma högtider. Det är helt enkelt viktigt för människor att på något sätt känna en kulturell tillhörighet. Att känna igen sig i en högtid och dess traditioner, ger trygghet och en känsla av sammanhang. Bland annat därför finns… Läs mer »Hur beskriver vi våra högtider egentligen?

Knäckebrödet

Knäckebrödet en ursvensk mattradition Idag firar vi knäckebrödets dag. En dag som visserligen bara har fem år på nacken, men knäckebrödet har funnits i de svenska hemmen desto längre. Knäckebröd bakades i Sverige redan på 1500-talet och är därmed en flera hundra år gammal svensk mattradition (vissa källor anger att vi ätit knäckebröd sedan 500-talet och då skulle det vara en tusenårig tradition!). Knäckebröd har bakats i stora delar av Sverige, men kopplas kanske allra mest till Svealand. Dalarna, Närke, Södermanland, Uppland, Värmland och Västmanland kallas ibland för ”knäckebrödsbältet”. Förr… Läs mer »Knäckebrödet

Julens Ljus

Julens Ljus Ljusstöpning på hembygdsgården i Kvarnaslätt i Småland julen 1946. Vid denna tid har nästan alla hem i Sverige hunnit få elektricitet, men traditionen att stöpa ljus inför julen lever kvar. I Norden infaller julen under årets mörkaste tid och innan elektricitetens intåg sågs ljusstöpningen som en nödvändig del av julförberedelserna. Stearinljus började tillverkas i Sverige vid Liljeholmens stearinfabrik 1839, men det dröjde länge innan de fick genomslag — de var helt enkelt för dyra. I gamla tiders allmogehem stöptes ljus istället av talg, som tagits tillvara vid julslakten.… Läs mer »Julens Ljus

Lucia

Lucia   ett importerat italienskt helgon?  Eller något särdeles svenskt som inte firas på samma sätt någon annanstans I världen? Eller kanske båda?     Lucia, en tradition som varit med oss sedan våra barndoms dagar. Det doftande saffransbaket på morgonen, den där speciella känslan av förväntning när man vet att snart blir det sång och lussefika olikt något annat på året. Namnet Lucia kommer från latinets Lux som betyder ljus vilket är kanske just därför som det blivit så populärt och passande att fira ett helgon med det namnet under… Läs mer »Lucia

Lussefärden

Lussefärden Luciadagen, den 13 december, var enligt den julianska tideräkningen den fastslagna solståndsdagen. Lussenatten ansågs därmed vara årets längsta och mörkaste natt och en tid då onda väsen och krafter var i rörelse. På flera håll i Sverige trodde man att Lussefärssläkta med Lussefär eller Lussi i täten var ute och reste denna natt. I Halland beskrevs de som ”hundar och all slags trolltyg” eller som ”trolltyg som kom in genom skorstenen”. Andra menade att Lussefärssläkta var en samling osaliga andar bestående av självmördare och odöpta barn som susade fram… Läs mer »Lussefärden

Mårtensafton

Mårtensafton   Kulturarvet i Sverige innehåller många sedvänjor och firanden med stark lokal förankring. En högtid som framför allt förknippas med skånsk kultur är Mårten gås, Mårtensgås eller Mårtensafton. Så har det emellertid inte alltid varit: att uppmärksamma Mårten var tidigare en välspridd sed i betydligt större delar av landet och firandet tog sig många olika uttryck. Häng med när vi reder ut bakgrunden till en gammal och älskad tradition! Mårten är en försvenskad form av Martin, vilket syftar på den katolske biskopen Martin av Tours. Denne Martin föddes någon… Läs mer »Mårtensafton