Gimlekultur

Kräftsup och kräftskiva – en svensk augustitradition

Kräftskivan är sensommarens fest i Sverige. I de ljumma augustikvällarna dukas det upp till kalas i trädgårdar, på verandor och i uterum. Traditionen är en av svenskarnas mest älskade och återkommer årligen med självklarhet. Att det har blivit så hänger samman med att kräftfisket tidigare var tidsbegränsat, vilket fick kräftsäsongen att uppfattas som något speciellt. Idag förekommer firandet över hela Sverige, bland den svensktalande befolkningen i Finland och i delar av Norge. Bild: Svenska flodkräftor med dill I svenska vatten är flodkräftan och havskräftan inhemska arter och kräftor har ingått… Läs mer »Kräftsup och kräftskiva – en svensk augustitradition

Varför skäms vi över vår kultur?

Kulturen är oerhört viktig för oss, mer än vad vi tror. Både som människor ochsom ett enat land. Utan den finns vi inte, vi är bara ett ytligt skal som letar efter något att tillhöra. Det är kulturen som definierar oss som människor och som ett land.Enligt mig har vår kultur tagits för givet under en längre tid. Vi vet att den finns omkring oss, men vi vårdar den inte, vi synliggör den inte, nästan som om vi skäms över den. Börjar vi inte vårda och synliggöra den, kommer den… Läs mer »Varför skäms vi över vår kultur?

Krönika – Bruset

Vad händer med oss när vi förlorar kontakten med våra biologiska och kulturella rötter? Hur mår vi när livets fokus förflyttas från överlevnad, relationer och delaktighet till ytliga uttryck för framgång? Och var hittar vi tillvarons mening när vi inte längre ser oss själva som delar av ett större sammanhang? Daniel Gaal reflekterar över vår samtidskultur i en tid präglad av teknik och ett ständigt informationsflöde. Idag vet man mycket om hur människans hjärna fungerar. Man vet varför vi gör de val vi gör, hur vi formar våra åsikter och… Läs mer »Krönika – Bruset

Gimle Skånes fototävling är avgjord!

Gimle skåne lanserade för en tid sedan en fototävling, och nu har de vinnande fotona valts ut. Bilden nedan med flera hänger nu i Hörby Bibliotek i en utställning. Vill du se mer av vad Gimle skåne gör och när de ordnar olika evenemang? Följ då deras facebooksida här så missar du inga nyheter! “spegellandet i Hörby” Foto: Crister Nilsson, en av vinnarna i Gimle Skånes fototävling

Studentmössans skandinavistiska historia

Studenttiden är här och gatorna fylls återigen med glada ungdomar i vita mössor som firar sina avslutade gymnasiestudier. Med vad är egentligen historien bakom studentmössan? på bild: Isak, David och Partrik HarlingBärandes den traditionella studentmössan, I början av 1900-talet. Fotograf: Maria Tesch Studentmössan, så som vi känner den, är ett nordiskt fenomen med svenska rötter. 1843 samlades studenter från Norge, Sverige och Danmark till ett skandinavistiskt studentmöte i Uppsala. Syftet var att på basis av den historiska, kulturella och språkliga gemenskapen stärka de känslomässiga och politiska banden mellan de skandinaviska… Läs mer »Studentmössans skandinavistiska historia

tänd vårdkasarna! svenskarnas rätt att värna vårt eget kulturarv kan falla i striden om järle kvarn

Snart avgörs en långvarig rättstvist med närmast oöverskådlig betydelse för svenskt kulturarv och svenskt självbestämmande. I denna rättstvist kommer det att bestämmas ifall optimerandet av musslors välbefinnande är viktigare än svensk historia och ifall det är EU eller det svenska folket som skall få bestämma vilka delar av det svenska kulturarvet det är som skall bevaras och vad det är som måste förstöras I centrum för striden står Järle kvarn, en vacker kvarnmiljö utanför Nora i bergslagen med anor tillbaka till åtminstone 1600-talet.Området vid Järleån har spelat en stor roll… Läs mer »tänd vårdkasarna! svenskarnas rätt att värna vårt eget kulturarv kan falla i striden om järle kvarn

Styrkestenar – ett nordiskt mandomsprov

Förr fanns det ofta minst en styrkesten eller ”drängasten” i varje socken i Sverige. Det var särskilt tunga, kompakta, släta och svårgreppade stenar som oftast vägde runt 120 kg. Dessa stenar hade en väldigt stor social betydelse i det gamla svenska bondesamhället.

Krönika: Slaget om Uppsala slott

Den 3 mars ska politikerna i Uppsala ta ställning till huruvida Uppsala konstmuseum ska bedriva sin verksamhet i en nybyggd sektion i anslutning till slottet. Det förslag som presenteras är ännu ett exempel på den hänsynslösa brutalism som modern arkitektur präglas av, och som förpestar fler och fler historiska och relativt harmoniska stadsmiljöer. På många sätt speglar den här utvecklingen synen på kultur, arv och tradition i samhället som Gimle vill utgöra en motvikt till.  Att människor känner ett sammanhang och att man är en del av någonting är viktigt… Läs mer »Krönika: Slaget om Uppsala slott

Semlan – En tradition från medeltiden

Att äta semlor hör till frossandet innan den kristna fastan som varar fram till påsk. De tre dagarna av frossa innan fastetiden börjar kallas för fastlagen och börjar med fläsksöndagen. Precis som namnet antyder skulle man på fläsksöndagen äta kött, företrädesvis fläsk. Fläsksöndagen kallades även för fastlagssöndag eller köttsöndag. Dagen efter kallas för blåmåndagen, ett namn vars ursprung inte är helt säkert. En teori är att namnet kommer sig av att kyrkorummet denna dag kläddes i sorgens färg svart. Förr i tiden kunde nämligen svart gå under benämningen blått. Blåmåndagen… Läs mer »Semlan – En tradition från medeltiden

Lucia – En urgammal svensk tradition

Det är riktigt, som ofta påpekas i den årligt återkommande luciadebatten, att dagens svenska luciatradition inte sträcker sig längre bakåt i tiden än till början av 1800-talet. Men Luciagestalten är väl förankrad i den svenska folktraditionen, och kanske har vi firat henne så långt tillbaka som på bronsåldern. Dagens Lucia kan mycket väl vara de sista fragmenten av en tusenårig tradition, eller en bortglömd fornnordisk gudinna. Traditionen med en ljusbärande kvinna som sjungande lyser upp den mörka morgonen den 13 december har sitt ursprung i början på 1800-talet och hör… Läs mer »Lucia – En urgammal svensk tradition