Gimlekultur

Svenska påsktraditioner

Kulturföreningen Gimle vill härmed önska alla vänner av svensk och nordisk kultur en god fortsättning på påsken och samtidigt bjuda på ett litet nedslag kring den kulturhistoriska bakgrunden till några av våra svenska påsktraditioner. Glad påsk! —- Påskkärringar, påskeldar, påskfyrverkerier: Eftersom påsken var en tid då Jesus varit död i tre dagar och guds närvaro försvunnit från jorden, så trodde man förr att de onda och mörka krafterna var särskilt starka under denna period . I enlighet med logiken från andra svenska skråpuketraditioner såsom julbocken, valborrar, knutgubbar, julaspöken m.m så… Läs mer »Svenska påsktraditioner

Riksstämma 2020

Den 14 mars gick Gimles andra riksstämma av stapeln. Dagen inleddes med insläpp och mingel där medlemmar från olika delar av landet fick träffas, diskutera och umgås. Mötesförhandlingarna inleddes ca kl 15:00, där vi bland annat valde ny styrelse för det kommande verksamhetsåret samt stakade ut vägen framåt. Riksstämman leddes föredömligt av mötesordförande Simon Bring. I början av mötet företräddes den avgående styrelsen av Mattias Karlsson då han sammanfattade verksamhetsåret för 2019. Med en kort redogörelse för vad vi har uträttat under året så avslutades punkten med att konstatera att… Läs mer »Riksstämma 2020

Lyssna på runstenarna på förfädernas språk!

Vad står det egentligen på våra mest berömda runstenar såsom Rökstenen? Hur lät det när människor i vikingatidens Sverige läste runstenarnas texter? Dessa frågorna kan man nu få svar på, tack vare ett projekt vid riksantikvarieämbetet, där språkforskaren och runologen Maja Bäckvall har läst in texterna på 81 svenska runstenar på fornsvenska och gjort filerna tillgängliga för allmänheten på Wikipedia commons. Klicka här för att lyssna på förfädernas ord från vårt lands allra äldsta skriftliga källor!

Årsgång, folklig spådomskonst och andra äldre traditioner kring nyåret

Nyårsafton omgärdas inte av riktigt lika många djupt historiskt rotade allmogetraditioner som många av våra andra högtider. Kanske har detta delvis att göra med att nyårsfirandet i traditionell svensk kontext har stått i skarp skugga av jul- och knutsfirandet liksom med det faktum att vi endast använt vårt nuvarande kalendersystem sedan år 1735. Många av de dominerande nyårsederna är därmed av mer modernt, borgerligt och allmänt västerländskt slag. Våra dagars nyårsfester, där vi klär upp oss, dricker champagne och äter mer påkostade middagar än annars kan sannolikt spåra sina rötter… Läs mer »Årsgång, folklig spådomskonst och andra äldre traditioner kring nyåret

Nu kan du lyssna på runstenarna på förfädernas språk

Vad står det egentligen på våra mest berömda runstenar såsom Rökstenen? Hur lät det när människor i vikingatidens Sverige läste runstenarnas texter? Dessa frågorna kan man nu få svar på, tack vare ett projekt vid riksantikvarieämbetet, där språkforskaren och runologen Maja Bäckvall har läst in texterna på 81 svenska runstenar på fornsvenska och gjort filerna tillgängliga för allmänheten på Wikipedia commons. Klicka här för att lyssna på förfädernas ord från vårt lands allra äldsta skriftliga källor!

Vårt språk och vår kultur skapar unikt vacker sång som berikar världen

Såhär i jultider är det många svenskar som besöker kyrkan och lyssnar till körer som framför julmusik av olika slag. Men visste du att svenska körer har en alldeles särskild klang som är berömd och beundrad över hela världen? I en ny doktorsavhandling skriven vid den finska Sibeliusakademien ger musikforskaren David Lundblad svar på vad det är som skapar den världsunika svenska körsången med sina vackra övertoner. Avhandlingen har bland annat uppmärksammats av SR Vetenskapsradion.( https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx… ) Hemligheten bakom den svenska klangen är en kombination av hur vokaler uttalas i vårt svenska… Läs mer »Vårt språk och vår kultur skapar unikt vacker sång som berikar världen

Julbocken och Jultomten

Ordet jul är i sig själv ett hedniskt ord, och syftar på den nordiska midvinterfesten och midvinterblotet, där Oden eller ”JOLnir” hade en central roll. Även om julen idag anses vara en kristen högtid har vi behållit namnet jul, till skillnad från t.ex. christmas, som är en förkortning av christ’s mass, dvs ”kristi mässa”. Bocken är kanske det vi kan spåra längst tillbaka i Sverige och som än idag lever kvar. I Asatron drogs Tors vagn av två bockar, Tanngnojst och Tanngrisner. Likt många andra riter under förkristen tid ville… Läs mer »Julbocken och Jultomten

Forbonde-traditionen

Att delta i, levandegöra och sprida kunskap om äldre svenska och nordiska traditioner är en viktig del av Gimles verksamhet och syfte. Vår vice ordförande, fotografen Mia Petzäll, har under de två senaste åren dokumenterat forbonde-marknaden i Röros. Detta år deltog även vår styrelseledamot Ida Linnea Petersson. Med Mias tillstånd publicerar vi nedan några av de vackra bilder hon tagit i syfte att presentera denna del av vårt kulturarv för en bredare allmänhet. Forkörningen har sina rötter ned i Medeltiden och nämns bland annat i Olaus Magnus bok ”Historia om… Läs mer »Forbonde-traditionen

Riksstämma 2020

Det är dags för Gimles Andra ordinarie Riksstämma. Den kommer att äga rum i början av Mars. Exakt tid samt plats kommer att meddelas alla medlemmar senast 30 dagar före mötet. Nedan hittar du all nödvändig information om hur du kandiderar eller lämnar motioner. Om du ännu inte är medlem kan du bli det här:gimlekultur.se/medlem Läser in … Förslag, kandidaturer och nomineringar Kandidaturstiden inför riksstämman är slut, och det går ej längre att kandidera eller lämna in förslag.     Vanliga frågor Vem har rösträtt? Samtliga medlemmar som har erlagt avgift… Läs mer »Riksstämma 2020

Mia Petzäll skriver om fäbodlivet i Sverige

Gimles Vice ordförande Mia Petzäll skriver i Det Goda Samhället om Fäbodlivet i Sverige.Dessa kvinnor utvecklade också en stor kunskap om alla de nytto- och medicinalväxter som fanns i naturen. Den svenska vallkullan, eller fäbodjäntan, är en fantastisk förebild för styrka och självständighet. Tryck här för att komma till artikeln i sin helhet Den svenska vallkullan är en fantastisk förebild för moderna svenska kvinnor. Hon tog på sig ett stort ansvar för de djur hon hade hand om och fick se till att klara sig själv i sitt arbete. Fäbodjäntorna… Läs mer »Mia Petzäll skriver om fäbodlivet i Sverige