Forbonde-traditionen

Att delta i, levandegöra och sprida kunskap om äldre svenska och nordiska traditioner är en viktig del av Gimles verksamhet och syfte.

Vår vice ordförande, fotografen Mia Petzäll, har under de två senaste åren dokumenterat forbonde-marknaden i Röros. Detta år deltog även vår styrelseledamot Ida Linnea Petersson. Med Mias tillstånd publicerar vi nedan några av de vackra bilder hon tagit i syfte att presentera denna del av vårt kulturarv för en bredare allmänhet.

Forkörningen har sina rötter ned i Medeltiden och nämns bland annat i Olaus Magnus bok ”Historia om de nordiska folken” från år 1555.

Forkörare var oftast bönder som drygade ut sin försörjning med att mot betalning utföra olika körsysslor. Eftersom de körde foror kallades de för forbönder. Forkörning var vanligt förekommande förr i tiden och sprungen ur bondekulturen. Den var särskilt utbredd i Jämtland, Härjedalen, Dalarna, Tröndelag samt Hälsingland. Senare förekom den även i övre Norrland.

Varje år bedrev många män forkörning mellan de olika större marknaderna på bägge sidor av den svensk-norska gränsen, däribland Rørosmartnan i Røros, Marsimartnan i Levanger och Gregoriemarknaden på Frösön. Marknaderna är anpassade efter varandra, först startar Rørosmartnan i februari, sedan Marsimartnan i slutet av februari – början av mars, och efter flera dagars mellanrum Gregoriemarknaden i mitten av mars för att möjliggöra transporter mellan marknadsplatserna.

Eftersom det inte fanns något utbrett vägnät i inlandet blev vintern den naturliga frakttiden, då man även var befriad från sommarens alla sysslor som buföring och jordbruk. Sjöar och myrmarker frös också till is vilket underlättade färderna. Det förekom även forkörning på sommaren men i mycket mindre omfattning, och det fanns särskilda färdstugor längs sträckorna. Efter järnvägens ankomst till området försvann det mesta av forbondekulturen.

Idag hålls denna tradition fortfarande levande genom olika forbondeföreningar som verkar för att bevara forbondekulturen, både på den norska och den svenska sidan om Kölen. Efter att länge ha fört en tynande tillvaro så tycks intresset för forkörning och forbonde-traditionen glädjande nog ha ökat på senare år och forbonde-marknaden i Norska Röros samlar numera 10 000 deltagare under invigningsdagen.

Den som vill veta mer om forkörnings-traditionen kan med fördel kontakta t ex Föreningen forbonden i Klövsjö. Stötta gärna deras beundransvärda arbete med att levandehålla denna del av vårt kulturarv genom att bli stödmedlem eller att skänka en slant: