gimle

Julens Ljus

Julens Ljus Ljusstöpning på hembygdsgården i Kvarnaslätt i Småland julen 1946. Vid denna tid har nästan alla hem i Sverige hunnit få elektricitet, men traditionen att stöpa ljus inför julen lever kvar. I Norden infaller julen under årets mörkaste tid och innan elektricitetens intåg sågs ljusstöpningen som en nödvändig del av julförberedelserna. Stearinljus började tillverkas i Sverige vid Liljeholmens stearinfabrik 1839, men det dröjde länge innan de fick genomslag — de var helt enkelt för dyra. I gamla tiders allmogehem stöptes ljus istället av talg, som tagits tillvara vid julslakten.… Läs mer »Julens Ljus

Lucia

Lucia   ett importerat italienskt helgon?  Eller något särdeles svenskt som inte firas på samma sätt någon annanstans I världen? Eller kanske båda?     Lucia, en tradition som varit med oss sedan våra barndoms dagar. Det doftande saffransbaket på morgonen, den där speciella känslan av förväntning när man vet att snart blir det sång och lussefika olikt något annat på året. Namnet Lucia kommer från latinets Lux som betyder ljus vilket är kanske just därför som det blivit så populärt och passande att fira ett helgon med det namnet under… Läs mer »Lucia

Lussefärden

Lussefärden Luciadagen, den 13 december, var enligt den julianska tideräkningen den fastslagna solståndsdagen. Lussenatten ansågs därmed vara årets längsta och mörkaste natt och en tid då onda väsen och krafter var i rörelse. På flera håll i Sverige trodde man att Lussefärssläkta med Lussefär eller Lussi i täten var ute och reste denna natt. I Halland beskrevs de som ”hundar och all slags trolltyg” eller som ”trolltyg som kom in genom skorstenen”. Andra menade att Lussefärssläkta var en samling osaliga andar bestående av självmördare och odöpta barn som susade fram… Läs mer »Lussefärden

Mårtensafton

Mårtensafton   Kulturarvet i Sverige innehåller många sedvänjor och firanden med stark lokal förankring. En högtid som framför allt förknippas med skånsk kultur är Mårten gås, Mårtensgås eller Mårtensafton. Så har det emellertid inte alltid varit: att uppmärksamma Mårten var tidigare en välspridd sed i betydligt större delar av landet och firandet tog sig många olika uttryck. Häng med när vi reder ut bakgrunden till en gammal och älskad tradition! Mårten är en försvenskad form av Martin, vilket syftar på den katolske biskopen Martin av Tours. Denne Martin föddes någon… Läs mer »Mårtensafton

Gustav Adolfdagen

Gustav Adolfdagen Idag, den 6 november, firas Gustav Adolfsdagen till minne av Gustav II Adolfs dödsdag då han stupade i Lützen 1632. Gustav II Adolf var den kung som grundade både Göteborg och det svenska stormaktsväldet. År 1633, året efter sin dödsdag, hedrades han av Sveriges riksdag med namnet Gustav Adolf den store, och han har även kallats för Lejonet från Norden. Dagen är allmän flaggdag i både Sverige och Finland. Gustav Adolfsdagen är en ganska modern temadag, den började firas i Sverige först på 1800-talet, då man gärna lyfte… Läs mer »Gustav Adolfdagen

Mylningar

Mylningar   Läskiga spökhistorier hör höstmörkret till och den svenska folktraditionen är full av spöksägner. Sägner om spöken tillhör vårt kulturarv. Mylingar, gastar och gengångare är en del av vår historia och en del av våra förfäders liv och föreställningsvärld. Genom spöksägnerna lever händelser, människoöden och folkliga traditioner vidare många generationer efter att de berättades på fäbodvallarna, framför brasan och under de långa arbetsdagarna på åkrarna och i skogarna. Enligt Statistiska centralbyrån finns det idag 257 platser i landet vars ortnamn vittnar om en tid då spöken och spökupplevelser var… Läs mer »Mylningar

Fototävlingen -22

Vinnarna av Gimles Fototävling -22 Det blev en delad första plats med 21 röster vardera. Därav kommer första platsen att delas på och även så prispengarna på 1000 riksdaler.  Stort grattis till Ida och Cassandra som erhåller 500 riksdaler var!  Och ett stort tack till alla andra som skickade in jätte fina bidrag!  Inskickad av Cassandra Inskickad av Ida

Den magiska midsommarnatten

Nu är sommaren som ljusast, grönskan som grönast och hela Sverige tycks förvandlat efter den långa och mörka vintern. Luften är tjock av doften från nattviol och kaprifol och från insjöarna hörs lommens vemodiga rop genom sommarnatten.  Midsommar tillhör svenska folkets mest älskade högtider och är i den svenska folksjälen evigt förknippad med växtlighet, ljus och ljumma kvällar. I det gamla bondesamhället firades midsommar med lövade stugor, lekar och dans. Samtidigt vilade ett särskilt skimmer över midsommarnatten, som liksom andra brytningstider under året ansågs ha magiska krafter. Övernaturliga väsen var… Läs mer »Den magiska midsommarnatten

Politisk panik över ”fel” kultur

En kort version av den här texten publicerades först på Skånska dagbladets insändarsida den 11/6. På nationaldagen anordnade Hörby kommun ett nationaldagsfirande på Söderängen där man bjöd in olika organisationer för att tillsammans få till ett trevligt firande för hela familjen. En rad föreningar fanns representerade och besökare kunde ta del av lekar, tävlingar, hantverk och mycket mer. Evenemanget var lättsamt och väl genomfört, vilket de flesta som var där nog kan intyga. Däremot var det några som lämnade firandet med en bitter eftersmak – närmare bestämt Anette Börjesson och… Läs mer »Politisk panik över ”fel” kultur

Fulare än trollen – Om valborrar och skråpukar​

Till skillnad från flertalet av dagens moderna svenskar var våra förfäder övertygade om att de levde i en flerdimensionell värld. Troll, vättar, älvor och gastar var inte bara sagofigurer som man skrämde barnen med, utan högst reella väsen som ingrep i människornas liv och som man var tvungen att förhålla sig till och skydda sig emot på olika sätt. Särskilt stor makt ansågs dessa andliga och mytiska väsen besitta vid de nätter på året som markerade en övergång till en ny period eller en ny årstid, eftersom man trodde att… Läs mer »Fulare än trollen – Om valborrar och skråpukar​