Okategoriserade

Djävulen i svensk folktro

I dagens sekulariserade samhälle är det få som är rädda för djävulen. Men för bara några hundra år sedan var rädslan för den onde lika verklig som rädslan för vargen. Kyrkan skrämde med honom, föräldrar förmanade och sägnerna förverkligade honom. Vem var egentligen djävulen i den svenska folktron? En sak är säker, han hade oftare hornen på knäna än på huvudet. I allmogesamhället var djävulen alltid redo att locka människorna till synd och vinna deras själar. Precis som älvorna, näcken och skogsrået, är den onde en del av vår historia… Läs mer »Djävulen i svensk folktro

Gimle pekas ut som del av rasistiskt nätverk av Sveriges Spelmäns Riksförbund och Expo

Följande text skrevs i syfte att publiceras i Sveriges Spelmäns Riksförbunds medlemstidning i syfte att ge oss en chans att bemöta de mycket grova anklagelser som man med hjälp av Expo riktar mot sina medlemmar. Tyvärr ville SSR inte ge oss den möjligheten med hänvisning till att ”varje föreläsares påstående eller ställningstagande får stå för dem”. SSR har givetvis ett ansvar när vissa organisationer pekas ut som en del av ett rasistiskt nätverk under deras evenemang. Oavsett om det är en intern eller extern föreläsare så finns det ingenting som står i… Läs mer »Gimle pekas ut som del av rasistiskt nätverk av Sveriges Spelmäns Riksförbund och Expo

Strö för den döde – En sista hedersbetygelse i det gamla Sverige

När någon respekterad, omtyckt eller vänlig person hade avlidit i det gamla Sverige, så hedrade grannar, vänner och släktingar den döde genom att hacka granris och enris och strö ut det längs den väg som begravningsföljet skulle gå till kyrkan med kistan. En slags sista hälsning och hedersbetygelse till en avliden person alltså. Denna sed kallades att ”strö för den döde”. I många fall användes det hackade riset till att göra en slags dödsannons på vägen i megaformat (ca 6 m lång). I den rektangulära ”dödsannonsen” lade man ofta två… Läs mer »Strö för den döde – En sista hedersbetygelse i det gamla Sverige

Lyssna på runstenarna på förfädernas språk!

Vad står det egentligen på våra mest berömda runstenar såsom Rökstenen? Hur lät det när människor i vikingatidens Sverige läste runstenarnas texter? Dessa frågorna kan man nu få svar på, tack vare ett projekt vid riksantikvarieämbetet, där språkforskaren och runologen Maja Bäckvall har läst in texterna på 81 svenska runstenar på fornsvenska och gjort filerna tillgängliga för allmänheten på Wikipedia commons. Klicka här för att lyssna på förfädernas ord från vårt lands allra äldsta skriftliga källor!

Riksstämma 2020

Det är dags för Gimles Andra ordinarie Riksstämma. Den kommer att äga rum i början av Mars. Exakt tid samt plats kommer att meddelas alla medlemmar senast 30 dagar före mötet. Nedan hittar du all nödvändig information om hur du kandiderar eller lämnar motioner. Om du ännu inte är medlem kan du bli det här:gimlekultur.se/medlem Läser in … Förslag, kandidaturer och nomineringar Kandidaturstiden inför riksstämman är slut, och det går ej längre att kandidera eller lämna in förslag.     Vanliga frågor Vem har rösträtt? Samtliga medlemmar som har erlagt avgift… Läs mer »Riksstämma 2020

Stångstörtning

Stångstörtning är en folkidrott som kräver både styrka och teknik. En trästock ska skickas iväg så långt som möjligt, inte helt olikt kulstötning. Stången är 4,2–4,5 m lång, 26–27 kg tung, har en diameter av 13 cm i den tjocka änden, 6–7 cm i den tunna änden, och är gjord av gran. Det var en vanlig tävlingsgren förr i Sverige , men försvann från allmänheten i slutet på 1800-talet då det blev vanligare med anglosaxiska idrotter som bandy och fotboll. Ursprunget tycks vara okänt, men idrotten har sannolikt mycket gamla anor.… Läs mer »Stångstörtning