Julens Ljus
I Norden infaller julen under årets mörkaste tid och innan elektricitetens intåg sågs ljusstöpningen som en nödvändig del av julförberedelserna. Stearinljus började tillverkas i Sverige vid Liljeholmens stearinfabrik 1839, men det dröjde länge innan de fick genomslag — de var helt enkelt för dyra. I gamla tiders allmogehem stöptes ljus istället av talg, som tagits tillvara vid julslakten. Ibland hade några djur götts upp lite extra för just det ändamålet. De bästa ljusen ansågs vara av fårtalg, men även annan talg kunde duga. Talgen lades i kärl, varpå kokhett vatten hälldes över. Sedan doppades ljusvekar i det smälta fettet tills ljusen fått önskad storlek. Under arbetet gällde det att ha ett muntert sinnelag, för då skulle ljusen brinna med klar låga.
Dagen före stöpningen var det tid att tillverka vekar av sammantvinnat garn. Det var viktigt att välja rätt tjocklek till rätt ljus. Om vekarna var grova fick ljusen en stor låga, men brann snabbt ner. Den som behövde vara sparsam fick därför välja en tunnare veke, så att ljusen räckte länge.
Ljus stöptes både för husbehov och åt kyrkan. I många socknar var det sed att varje hushåll skulle skänka ett ljus till julottan. Dessa ljus var ofta både långa och grova, eftersom det låg en ära i att ha bidragit med det största ljuset. För hemmabruk var det vanligt att stöpa grenljus med tre armar till julen, för att symbolisera den kristna treenigheten. Ibland gjordes större grenljus med en arm för varje familjemedlem. Genom att studera hur kraftigt lågan lyste kunde man sia om varje persons återstående livslängd. Ibland stöptes istället ett extra stort juleljus, som fick vara tänt hela julnatten igenom. Ljusstumpen sparades sedan — den ansågs bära med sig julens kraft och kunde användas till läkemedel under det påföljande året.
Idag omgärdas juleljusen inte längre av samma magiska föreställningar och större delen av de dekorationer som pryder våra hem till julen har nu elektriskt ljus. Många upplever emellertid att de levande ljusen är mer stämningsfulla och ljuständning är en del av julfirandet i många svenska hem. Det är vanligt att köpa lite extra fina ljus inför julen och många förbereder julens ankomst med dekorerade adventsljusstakar. Ljusens betydelse för att lysa upp och skapa stämning under julhelgen lever på så sätt kvar hos oss i modern tid, precis som hos våra tidigare generationer. Traditionen med ljusstöpning på gammaldags vis har inte heller dött ut, utan utövas ibland som julaktivitet på skolor, i föreningslivet och i privata hem.
