Mårtensafton
Kulturarvet i Sverige innehåller många sedvänjor och firanden med stark lokal förankring. En högtid som framför allt förknippas med skånsk kultur är Mårten gås, Mårtensgås eller Mårtensafton. Så har det emellertid inte alltid varit: att uppmärksamma Mårten var tidigare en välspridd sed i betydligt större delar av landet och firandet tog sig många olika uttryck. Häng med när vi reder ut bakgrunden till en gammal och älskad tradition!
Mårten är en försvenskad form av Martin, vilket syftar på den katolske biskopen Martin av Tours. Denne Martin föddes någon gång på 300-talet i det som idag är Ungern och blev i likhet med sin far soldat i romerska rikets armé. Efter att ha fått religiösa uppenbarelser lämnade han det militära livet och blev munk i Frankrike. Han utsågs senare till biskop, utvecklade klosterväsendet och ska ha utfört flera religiösa mirakel. 11 november år 397 begravdes han och detta datum började firas som hans helgondag. Eftersom den dåvarande fastan inför julen började vid just denna tid kom Martinsdagen att bli den festdag som föregick fastans inledning. Att just gås hamnade på menyn berodde på den legendflora som uppstod efter hans död. Enligt sägnen ville Martin inte alls bli biskop och för att komma undan ska han ha gömt sig i en gåsstia. Gässens kacklande avslöjade honom emellertid och därmed kom gåsen att bli hans symboldjur.
Seden att fira gåsfest till minne av den helige Martin spred sig över stora delar av Europa och kom via Tyskland till Sverige. Under den katolska tiden var det en av höstens stora begivenheter och traditionen kom att leva kvar efter reformationen. På 1600-talet ska självaste drottning Kristina ha låtit servera gås vid hovet på Mårtensafton och från 1700-talet finns skriftliga källor som omnämner Mårtensfirande i högreståndsmiljöer i Mälarlandskapen. Bland de mindre välbeställda, däremot, var gås inte den självklara festmaten. Istället serverades ofta anka eller höna och i östra Skåne kunde Mårten firas med ålagille. Bland allmogen var Mårtenshelgen dessutom knuten till andra årstidsbundna sedvänjor. Tiondet skulle betalas in och det var vanligt att bystämmor hölls. Inom den folkliga traditionen finns många exempel på att väderspådomar utfördes kring Mårten i syfte att förutsäga vintervädret. I en folkminnesuppteckning berättas att det under 1800-talets senare del förekom att skolelever tog med sig ”gåsgåvor” till sina lärare i form av mat eller konfekt.
Under 1800-talet började landets restauranger servera Mårtensgås, samtidigt som den krympande gåsuppfödningen gjorde tillgången till gåsstek mer begränsad. I Skåne, där uppfödningen av gäss levde kvar, kom traditionen att fortsätta utvecklas och gåsagillet började betraktas som en typiskt skånsk företeelse. Den traditionella menyn med svartsoppa till förrätt, gås till huvudrätt och skånsk äppelkaka till efterrätt skapades emellertid av krögare i Stockholm och plockades därefter upp bland Mårtensfirare söderut. Nu uppfattas den som en skånsk sed.
I Sverige äts gåsmiddag i regel på ”Mårtensafton” kvällen före Mårtensdagen, det vill säga 10 november. Förvirrande nog innebär det att Mårten firas på Martins namnsdag — en protestantisk högtidsdag till minne av Martin Luthers födelse. Kopplingen däremellan är att Martin Luther namngavs efter helgonet med anledning av att han föddes i anslutning till helgondagen.
Så kommer det sig att många svenskar än idag samlas 10 november till en munter måltid, där gåsstek utgör det centrala inslaget. Vägarna fram till dagens firande har varit krokiga och påverkats av lokala förhållanden och föreställningar under flera sekler. Mårten gås är därmed ett exempel på hur en tradition burits fram från generation till generation, utvecklats och tagit sig nya uttryck, för att slutligen landa i de seder som följs i modern tid. I Skåne är det nu vanligt att Mårten gås firas i privata hem tillsammans med släkt och vänner, men det finns också restauranger och värdshus som serverar gåsamiddag i november runt om i landet. För den som vill ta del av traditionen och bidra till att den fortsätter leva kvar finns således många möjligheter.
